Kulturlandskapet
kan göras tillgängligt för fler genom att traditionerna dokumenteras, att människor
får berätta sina minnen och historierna sprids.
Till de samiska kulturlämningar hör bl. a. förhistoriska boplatser och
kokgropar, fångstgropssystem, gravar, offerplatser, heliga fjäll och andra kultplatser,
samt båtar, skidfynd och fångstanläggningar av olika slag. Till boplatslämningar hör
t. ex. stalotomter, kåtatomter, härdar och olika förrådsanläggningar. På
marknadsplatser och samiska nybyggen finns också särskilda lämningar med samisk
tradition.
Det samiska sättet att se på lämningar
Så gott som alla fysiska lämningar från traditionell samisk verksamhet är
uppförda av naturmaterial som kan återgå till naturen i en långsam förfallsprocess.
För många samer ses detta förfall som en naturlig del av en byggnads livscykel.
Byggnaden ses som överlämnad, återlämnad till naturen. Det betyder inte att byggnaden
och dess lösöre kan övertas av någon annan person utan ägarens tillstånd.
Det traditionella samiska sättet att se på en övergiven boplats måste respekteras.
Det till synes övergivna är del av ett sammanhang, en förändring av det pågående kan
rubba helheten. Men livet och de synliga lämningar det ger har förändrats drastiskt
under de senaste årtiondena. Numera byggs det nästan inga kåtor alls. Det varsamma
byggandet med naturmaterial som kan återgå till naturen praktiseras inte längre.
Därför anser många att det ibland kan vara motiverat att förlänga
livet för de byggnader och andra spår som ännu står kvar. Den känslomässiga
betydelsen är stor av att kunna se spår efter tidigare generationers aktiviteter.
Särskilt märkbart är detta i randområden, där spåren är svaga eller ifrågasatta.
Situationen idag
Förändringar i det samiska landskapet har varit stora under 1900-talet. Det har
varit av flera slag, men de två viktigaste är dels de stora industriella –
vattenkraften och skogsbruket – dels de mer långsamma som har med renskötselns egen
strukturomvandling att göra. Till de samiska lämningarna i kulturlandskapet hör bl a
lämningar efter fångst, fiske, renskötsel och de bofasta samernas näringsformer.
Där de industriella ingreppen i landskapet har skett har de samiska kulturlämningarna
i stort sett utplånats. Den mer smygande förändringen av det samiska landskapet yttrar
sig t.ex. i att den förändrade renskötseln medför att gamla flyttningsleder överges
och gamla skiljningsgärdor och mjölkningsvallar växer igen och byggnader förmultnar.
Vid visten som används idag har i många fall kåtorna bytts ut mot stugor.
Läs om det samiska kulturarvet speglat i ortnamn.
