| . PADJELANTA NATIONALPARK
 Padjelanta
nationalpark utgörs av böljande slätter, mjukt rundade fjällryggar och stora sjöar.
Slätterna inramas av högfjäll i väster, söder och öster. Inne i parken bryts
vidderna av enstaka fjäll. De centrala delarna domineras av två för
fjällförhållandena ovanligt vidsträckta sjöar, Vastenjávrre (Vastenjaure) och
Virihávrre (Virihaure).
Padjelantas slättlandskap kontrasterar starkt mot den anslutande dramatiska terrängen
i Sarek. Kontrasterna förstärks av Padjelantas omfattande, mjuka ängsmarker och dess
synnerligen rika flora. I floristiskt hänseende hör området till de rikaste i
fjällvärlden. Här finns växter som man inte funnit på några andra håll i fjällen.
Parken är även känd för sitt rika djurliv.
Bádjelándda är lulesamiska och betyder "det högre landet". Så gott som
hela parken ligger ovanför skogsgränsen och är ett värdefullt renbetesland. Samebyarna
Sirkas, Jåhkågasska och Tuorpon har sommarbetesmarker för sina renar här.
Padjelanta är landets största nationalpark. Nationalparken är en del av
världsarvsområdet Laponia.
Syfte
Nationalparken skall bevara ett på sjöar och vidsträckta hedar rikt
fjällandskap i dess naturliga tillstånd.
Areal
Sveriges största nationalpark.
Totalt 1 984 kvadratkilometer, varav fjällbjörkskog 14 kvadratkilometer,
glaciärer 14 kvadratkilometer, myr 10 kvadratkilometer, vattenyta 313 kvadratkilometer
och resten kalfjäll.
Läge
Mellan riksgränsen och Sareks nationalpark i Jokkmokks kommun.
Tillkomst
Nationalparken inrättades 1963 efter riksdagens beslut året innan. Området
föreslogs 1957 att bli nationalpark i en skrivelse till regeringen som undertecknades av
vetenskapsakademiens naturskyddskommitté, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska
Turistföreningen och Svenska Fjällklubben. Ursprunglig förslagsställare var
författaren Sten Selander.
Sevärdheter
- Öppet fjällandskap
- De stora sjöarna
- Enastående rik flora
(Källa: Sveriges Nationalparker, utgiven av Naturvårdsverket 1983) |
