1898 kom en ny renbeteslag, men den innebar inga större förändringar. 1928 kom nästa renbeteslag. Den fastslog samernas rätt till renbete, jakt, fiske och viss skogsavverkning ovan odlingsgränsen. Men detta gällde enbart de renskötande samerna. De icke-renskötande samerna förlorade rätten att nyttja sina förfäders marker. Hädanefter var det endast de renskötande samerna som hade rätt att t.ex. jaga och fiska på markerna eller att avverka skog till bränsle och byggnadsvirke.

I denna lag stadgas också vilka samer som hade rätt att bedriva renskötsel: de vars mor eller far, eller mor- eller farföräldrar bedrivit renskötsel. Genom 1928-års lag försämrades kraftigt den samiska kvinnans ställning. I de samiska samhället hade kvinnan och mannen lika ställning inom renskötseln och båda kunde ha egna renar. Enligt 1928-års renbeteslag förlorade hon sin renskötselrätt och sitt medlemskap i samebyn om hon gifte sig med en icke-renskötselberättigad man (dvs. en icke-same).