Sammanlagt finns knappt 600 rennäringsföretag i Norrbottens fjällsamebyar. Flest renskötande medlemmar har Sirkas sameby i Jokkmokks kommun och det lägsta antalet har Svaipa sameby i Arjeplogs kommun. Fjällsamebyarnas renantal varierar mellan knappt 3 000 och drygt 13 000. Ett optimalt lämpligt renantal för fjällsamebyarna i länet bedöms vara ca 100 000 renar. För närvarande utgör fjällsamebyarnas renantal ca 93 000 renar, vilket motsvarar 33 % av Sveriges 280 000 renar.

Vid sidan av fjällrenskötseln finns i länet en mer stationär form av renskötsel, skogsrenskötseln, som främst utövas inom skogslandet. Dessutom finns en för landet unik form av renskötsel vars karaktär i mångt och mycket liknar skogsrenskötseln – den s k koncessionsrenskötseln - som utövas i Tornedalen längs Torne och Kalix älvdalar. Totala antalet renskötselföretag i länet uppgår till drygt 700.

Renskötseln är förmodligen den enda nomadiserande formen av djurskötsel som finns kvar i Europa. Det är en näring som påverkas starkt av naturförhållanden som väderlek, temperatur, vind, snö- och isförhållanden etc. Det gör att inget år är det andra likt. Renen har alltid utgjort en del av länets biologiska mångfald och har under årtusenden påverkat naturen i fjällområdet.

Renskötseln är en näring som är känslig för störningar från andra markanvändare och rovdjur. Eftersom tillgången på betesmark är begränsad råder konkurrens mellan renskötseln och annan markanvändning, som t.ex. skogsbruk och turism. Intrång under 1900-talet har lett till att betesmarkerna minskat och renskötseln försvårats.