Den samiska rätten till mark och vatten (renskötselrätten) är en förutsättning för rennäringen och den samiska kulturen. Både renskötselrätten och kulturen har fått skydd i svensk grundlag. Samerna har också ett folkrättsligt skydd som urbefolkning. Renskötselrättens utövande regleras i 1971 års rennäringslag. 1998 tillsattes av regeringen den s k rennäringspolitiska kommittén i syfte att bl a utarbeta en ny rennäringslag, se över det statliga stödet till rennäringen och den statliga rennäringsadministrationen.

Vad innebär renskötselrätten?
Renskötselrätten beskrivs i lagstiftningen som en rätt för samerna att begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. I renskötselrätten ingår bl a rätt till renbete, jakt och fiske samt rätt att uppföra vissa stugor och anläggningar, rätt att ta skog till bränsle och byggnadsvirke för husbehov samt slöjdvirke.

Var och när får renskötseln bedrivas?
Renskötsel förekommer i dag på 40 procent av Sveriges yta. Den får bedrivas på såväl enskild som statlig mark inom de områden där det är tillåtet att bedriva renskötsel. Det betyder att även privata fastighetsägares mark får tas i anspråk för renbete.

Åretruntmarker, d.v.s. marker där renskötsel får bedrivas hela året, är marker:

• ovanför odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län.
• nedanför odlingsgränsen men ovanför lappmarksgränsen på mark där skogsrenskötsel av tradition bedrivs under våren, sommaren eller hösten och marken antingen tillhör eller vid utgången av juni 1992 tillhörde staten eller är renbetesland.
• på renbetesfjällen i Jämtlands län och inom de områden i Jämtlands och Kopparbergs län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna för renbete.

Mellan den 1 oktober och den 30 april får renskötsel bedrivas på vinterbetesmarkerna, d.v.s. på:

• områden nedanför odlingsgränsen men ovanför lappmarksgränsen som inte är åretruntmarker.
• områden nedanför lappmarksgränsen och renbetesfjällen där renskötsel av tradition bedrivs vissa tider på året.

Starkast rätt på åretruntmarkerna
Renskötselrätten är starkast på åretruntmarkerna. Där får den som äger eller brukar marken inte ändra användningen av marken så att renskötseln vållas avsevärd olägenhet. Renar som blir kvar på vinterbetesområdena under de tider på året när de inte får vara där kallas strövrenar. Samebyn kan åläggas vite om den inte tar hand om strövrenarna.