| . SAMISKA SPRÅKET
Det samiska
språket är ett finskt-ugriskt språk, närmast släkt med finskan. Språket är uppdelat
i flera dialekter och samer från platser belägna långt ifrån varandra förstår inte
utan vidare varandras dialekter. I Norrbotten talas nordsamiska och lulesamiska. Det
samiska språket är starkt präglad av samernas traditionella levnadssätt och är mycket
rikt på ord som rör naturen och renskötseln.
Rikt på ord som rör naturen
Det samiska språket är starkt präglat av samernas traditionella levnadssätt.
Det är mycket rikt på ord som rör naturen och renskötseln. I renskötseln är samiska
språket särskilt användbart eftersom det finns flera hundra ord som rör renen, t.ex.
ålder, färg, kroppsbyggnad eller hur hornen ser ut. Med ett enda ord kan man säga
något som det behövs flera ord för på svenska.
I Sápmi är marken täckt av snö mer än hälften av året och det finns en mängd
ord för att beskriva snö och rimfrost. De anger t.ex. snömängden, snöns konsistens,
dess bärighet, snöytan, olika slags skid- och slädföre, det orörda snötäcket, spår
av olika slag, rimfrost och snö på buskar och träd. Orden innefattar också
barmarksfläckar, snösmältning och snöfläckar på sommaren. Ordet vacha
(nordsamiska) anger första snön på hösten eller nysnö ovanpå gammal snö. Egentligen
menas spårsnö, spår kan ju ses i nysnön. Något som är betydelsefullt både för
jägaren och renskötaren.
Samiska dialekter
Samiska är ett finsk-ugriska språk och är närmast släkt med finskan. Språket
indelas i tre huvuddialekter: östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Man kan nästan
kalla dem olika språk, eftersom skillnaderna i ordförråd och grammatik är stora.
Dialektområdena går över riksgränserna. Dessa huvuddialekter delas i sin tur in i nio
underdialekter. I Sverige talas nordsamiska och lulesamiska,
som är centralsamiska underdialekter, samt sydsamiska. I Norrbotten talas nordsamiska och
lulesamiska.
Språkuppbyggnad
Karakteristiskt för det samiska språket är att till substantiven läggs
ändelser, s.k. kasusändelse. I samiskan böjs både verb och personliga pronomen i
singularis, dualis och pluralis. Man skiljer alltså på om det är en person, två
personer eller flera personer.
Vid Sametingen finns ett språkråd som ska leda det samiska språkarbetet. Vid
sametinget finns språkkonsulenter, som bl a har till uppgift att utforma förslag till
åtgärder för att stärka samiskan i det sydsamiska respektive lulesamiska området.
Språkrådet arbetar med att stärka språkets ställning i samhället, stimulera
användningen av språket i skilda sammanhang, arbeta med normerings- och
språkvårdsfrågor, ge råd och anvisningar i samiska språkfrågor, utveckla ny samisk
terminologi, delta i språkutvecklingsarbete i Sápmi och i övrigt bevaka samiska
språkfrågor.
Idag finns det många samer som inte kan samiska, kanske så många som en tredjedel av
befolkningen. Många samer som föddes under 60- och 70-talet har inte fått lära sig
sina föräldrars modersmål Istället lärde föräldrarna barnen majoritetsspråket
svenska. Själva hade många av föräldrarna upplevt en skoltid, där de inte fick prata
någon samiska, trots att det ofta var det enda språket de kunde när de kom till skolan.
Finns det några svenska ord som härstammar från samiskan? Ordet kosa, en liten kopp
med handtag, som många fjällvandrare har med sig i ryggsäcken, kommer från det
lulesamiska ordet gukse. Ordet kåta, den traditionella samiska bostaden, kommer
från ordet goahte. Ordet vaja, som betyder renko, kommer från det lulesamiska
ordet vátjav.
Samiska bokstäver på internet
I nord- och lulesamiskan finns bokstäver som inte finns i det svenska alfabetet.
För att kunna skriva och läsa dessa på datorn fordras, förutom med de allra nyaste
ordbehandlingsprogrammen, ett särskilt program som innehåller samiska tecken.
Vi har på denna webbplats valt att stava ortnamnen enligt den nuvarande samiska
ortografin, där så är möjligt (med den tidigare stavningen inom parentes). För vissa
kända namn, som nationalparker, orter och andra platser har vi valt att följa tidigare
stavningssätt.
Program med samiska fonter/tecken kan hämtas gratis via http://www.same.net/ Där finner du också
installationsanvisningar.
Fjällkartan berättar mer om ort-
och fjällnamnen och deras historia. Här får du också lära dig uttala de samiska
bokstäverna och hittar också en lista över samiska ortnamn med nuvarande och tidigare
stavning. |
