| . RÅD TILL
SOMMARFJÄLLTURISTEN
En fjälltur börjar
hemma: vid köksbordet studerar du fjällkartan och följer leden du ska vandra, du gör
packlista, provar kläder och går in skor, samt tränar din kondition. Dålig fysisk
kondition kan förstöra den mest lovande tur. Planera din fjälltur realistiskt utifrån
dina förutsättningar. Ett underskattat sätt att uppleva fjällen på är att bo på en
fjällstation eller i de privatdrivna stugbyar, som finns i fjällen, och därifrån göra
dagsturer.
Du kan lägga ner hur mycket pengar som helst på kläder och utrustning för
fjällturen. Men börja med att titta vad du har för användbart hemma. Snåla dock inte
när det gäller livsviktig utrustning, som bra regnkläder, ordentliga stövlar/kängor.
Om du ska tälta behöver du bra tält och sovsäck. Det viktigaste är att din utrustning
uppfyller dina behov och de förhållanden som råder ute och i fjällnaturen.
Allt du packar i din ryggsäck måste du själv bära med dig. Ju lättare säck desto
behagligare blir fjällvandringen. Undvik därför att ta med dig "bra att
ha"-saker. Snåla dock inte på maten. Fjällvandringen ger ökad aptit och du
behöver mer energi än hemma. Väljer du att vandra mellan stugor slipper du vikten av
ett tält, liggunderlag och sovsäck och kan ofta proviantera mat efter vägen.
Tänk på!
Vädret i fjällen växlar mycket snabbt och även i juli månad kan det
vara kallt med bara några få plusgrader och på topparna kan nysnö falla. Men det kan
också vara strålande sol och +25 grader varmt och massor av mygg. Det måste du tänka
på när du planerar din tur och din utrustning.
Turplanering
Om du vandrar en tur som varar flera dagar måste du vara förberedd på att
oförutsedda saker kan hända. Dåligt väder kan göra att du blir försenad. När det
regnar mycket stiger vattnet i jåkkarna och de blir svåra eller omöjliga att ta sig
förbi. Då måste du kunna vänta tills vattnet sjunker. Något så enkelt som skoskav
gör dig genast begränsad.
Därför bör du lägga in minst en extradag i din planering av turen. Om allt går
väl blir det tid att ta det lugnt på och njuta av naturens skönhet. Se också till att
lämna en färdbeskrivning till någon anhörig.
Lämpliga tider
Ingen sommar är den andra lik. Snösmältningen är tidigare vissa år och andra
år sen. Rent generellt kan man dock dela upp sommaren i tre olika tider, utifrån
fjällvandring:
Midsommar – mitten av juli
Nu ser du midnattssol, fåglar och de tidiga blommorna. Det kan fortfarande vara
högt vattenstånd, eftersom snösmältningen kan pågå och det gör vattendragen svåra
att komma över. Myggen kommer vanligtvis vid midsommar.
Mitten av juli – slutet av augusti
Blommningen är rikast i juli, men fortsätter med sent blommande växter i
augusti. Myggen blir färre, men knotten kommer istället. Det är fler vandrare längs
lederna. Det blir mörkare på kvällarna.
Slutet av augusti – mitten av september
Det blir kyligare, med hög, klar luft om vädret är fint. Naturen
exploderar i färger: rött, organge och gult. Det regnar inte lika mycket som tidigare
under sommaren. Nu när vattnet sjunkit undan är bästa tiden för fiske. Kvällarna är
mörka och kan också bli kyliga. Risk för tidig snö. Nu är inte så många vandrare i
farten och stugvärdar kan saknas i en del stugor.
Utrustning
Absolut nödvändig utrustning – livsviktigt
Ge dig inte ut i fjällen utan karta och kompass. Även om har tänkt följa en
markerad led, är det självklart att ta med sig karta och kompass. Du ska hela tiden
kontrollera din vandringsväg mot kartan. När du redan är vilse är en fjälltopp
väldigt lik en annan. Då är det svårt att veta hur du ska fortsätta din vandring.
Kompass behövs för att kunna lägga kartan rätt ute i terrängen. Lär dig hur du
använder kompass medan du är hemma. Tänk också på att kartan är en färskvara, som
ständigt uppdateras. Till exempel kan broar eller raststugor försvinna och när du
läser en gammal karta luras du att tro att de finns kvar.
Kläder
Klädernas viktigaste uppgift är att hålla dig varm och torr. Regn i kombination
med blåst kyler kraftigt. Ytterkläderna ska stå emot vind och regn. Med underlager
justerar du värmen.
Du behöver ett regnställ, dvs jacka och byxor, av bra kvalité. Du kan också välja
poncho och byxholkar. Har du ett regnställ som är ventilerande, dvs. vindtätt,
samtidigt som det släpper ut överskottsvärme, kan du använda jackan som en vanlig
jacka under turen och behöver ingen annan vindtätt jacka.
Även på sommaren bör du ta med dig en varm tröja i ull eller fleece,
långkalsonger, mössa och vantar. Det kan som sagt var vara kallt och blåsigt på
fjället. En ulltröja värmer även om den är blöt, medan en tröja i fleece är lätt
och torkar snabbare.
På huvudet håller en keps eller en sjalett myggen på avstånd.
Byxorna ska vara av material som torkar snabbt. Därför är jeans olämpliga att
använda.
Ta med dig ombyte av T-shirt, sockar och underkläder, så du kan byta om du blir
blöt. Med lite tvättmedel kan du också tvätta en T-shirt eller underkläder under
vandringen om vädret är fint. Kläderna torkar utanpå säcken i solen.
Skor/stövlar
Vad du har på fötterna är viktigt, det märker du om inte förr
åtminstone när du får skavsår eller ont i fötterna. Eftersom de flesta människor
idag i vanliga fall inte går 5-8 timmar under en dag, får du dock räkna med att du
kommer att känna av dina steg när kvällen kommer. Ett bra sätt att förebygga skavsår
är att du tejpa hälarna med häfta. Kängor bör du gå in innan fjällvandringen.
Att använda stövlar eller kängor är en smaksak. Viktigt är att de är stadiga, med
ordentligt uppbyggd sula. Det går inte att vandra med seglarstövlar.
Traditionella svenska kängor har fot av cellgummi och läderskaft. Rätt impregnerade
klarar de vårt regniga klimat och även vadning.
Den svenska fjällvärlden är ett regnigare område än de europeiska alperna, varför
kängor som tagits fram för de förhållanden som råder där oftast inte är
tillräckliga i svenska fjällvärlden. Du riskerar att bli blöt i dem och ofta tar det
också långt tid för dem att bli torra. Många vandrare väljer dock dessa ändå,
eftersom de finner dem bekväma.
Ryggsäck
Ryggsäcken ska passa din rygg och kännas bekväm. Det finns ryggsäckar med ram
och utan/inbyggd. Vad du väljer är en smaksak. En ramsäck är bättre ventilerande
eftersom den inte sitter alldeles tätt mot din rygg och det är lätt att fästa
extrautrustning på ramen. Ryggsäcken bör rymma 50-70 liter, beroende på om du ska
göra stugtur eller tälttur och beroende på din egen storlek och styrka. Den ska vara
utrustad med ett höftbälte som avlastar axlarna. Ska du göra dagsturer räcker en säck
på 25-30 liter på sommaren, bra är dock om den har breda axelband och höftbälte.
Glöm inte regnskydd till ryggsäcken!
Tält
Ett fjälltält ska stå pall för fjällklimat, dvs. vara slitstarkt, vindtåligt
och regntätt. Samtidigt ska det ha låg vikt, eftersom du ska bära det med dig.
Sovsäcken ska hålla dig varm. Om du fryser sover du dåligt. Samtidigt ska den inte
vara för tung att bära. Sovsäckfyllning kan vara av dun eller konstfibrer. En
dunsovsäck är lätt, men står inte emot fukt. En konstfibersäck är tyngre, men står
bättre emot fukt och är lättare att tvätta.
Liggunderlag kan vara av cellplast eller uppblåsbara. Ett liggunderlag av cellplast
bör inte vara för tunt eftersom det ska hindra markkylan att nå kroppen. De billigaste
är oftast för kalla även på sommaren. Ett uppblåsbart liggunderlag är skönare att
ligga på men väger mer och är dyra i inköp.
Mer om utrustning
Hygienartiklar: tandborste, tvål, schampo och en liten handduk. Varma
dagar är det skönt att bada även i en kall fjällsjö. Glöm inte solskyddskräm! En
toalettpappersrulle har sin självklara plats i ryggsäcken. Elda upp använt toapapper
(sätt en tändsticka under det) eller göm det under en sten eller rotknöl, så blåser
det inte omkring på fjället. Glöm inte plåster, värktabletter och myggmedel.
Köksartiklar: mugg eller kosa, kniv, bestick. Kök för att laga mat, eller termos om
du vandrar mellan stugor. Fuktskydda tändsticksasken i en filmburk eller platspåse.
Om du inte vill släpa med dig mat hemifrån eller glömmer något finns det viss
proviantförsäljning på de flesta platser där du startar din vandring. Efter
sommarleder har många fjällstugor försäljning av proviant. I en del sommarvisten
säljer samer fisk och bröd. Stugvärden kan upplysa dig om detta.
Hyra utrustning
På flera av STF:s fjällstationer finns utrustning att hyra. Det gäller
t.ex. Kebnekaise, Abisko och Saltoluokta fjällstationer. För information om detta ta
kontakt med fjällstationen eller STF.
Egen erfarenhet och förmåga
Det är du som måste ta ställning till hur din utrustning ska se ut.
Dvs. du måste veta hur du fungerar ihop med din egen utrustning. Det får du reda på
när du använder dina grejer utomhus vid upprepade tillfällen. Varken goda råd,
markerade leder eller stugor på bekvämt avstånd kan ersätta egen erfarenhet. Den
bygger du upp genom uteliv hemma eller genom dagsturer i fjällen och sedan en längre tur
med färdledare. Då upptäcker du vad som fungerar för dig och hur mycket strapatser du
tål. Kanske är du ovanligt frusen, eller skorna läcker och du får gå med blöta
fötter i en vecka, eller maten ger dig dålig mage.
Telefon
Mobiltelefon
Du kan inte räkna med att använda mobiltelefon i Norrbottensfjällen. Det beror
dels på att nätet inte är utbyggt, dels på att fjällen utgör hinder. Du får alltså
inte förlita dig på att få kontakt med en sådan telefon. Sedan är alltid batterierna
ett bekymmer – inte minst när de utsätts för kyla.
Hjälptelefon
Vid flera av fjällstugorna finns hjälptelefoner, som går till polisen. Var dessa
finns ser du på fjällkartan. Symbolen är en telefonlur. Hjälptelefonerna är
utplacerade för att användas när de behövs. När du ringer på en hjälptelefon kommer
du till polisen. Självklart ringer du om du behöver hjälp, men även om du kan hindra
ett räddningspådrag, t.ex. för att meddela oroliga anhöriga förseningar, ändrade
färdplaner eller annat som kan vara av värde för säkerheten. Från en hjälptelefon
kan du alltid ringa, även vid tid när ingen stugvärd finns på plats.
Vadning
Längs sommarlederna finns oftast broar över stora vattendrag. Du kan dock bli
tvungen att vada över mindre vattendrag. Under sensommaren är vattenföringen vanligen
lägre i de flesta jåkkar såvida inte det kommit mycket nederbörd. Vid ihållande regn
stiger vattnet i jokkarna och de kan bli svåra att forcera. Snösmältning gör också
att vattnet stiger.
Om det är högt vatten så bör man vänta tills det sjunker. Ofta är vattnet lägre
på morgonen och högre på kvällen. Söker man ett vadställe och det är mycket vatten
så är det oftast bättre att söka uppströms än nedströms. Välj vadställe där
vattendraget är grund och brett och vada en i taget. Den första personen rekognoserar
då vadet och ser hur det är. Om han ramlar finns andra kvar på stranden och kan
undsätta honom/henne.
Vada inte om vattnet går över knäna, vattendrag har mycket större kraft än en
människa. Ha skor på fötterna när du vadar, då riskerar du inte att göra illa dig
på vassa stenar. Höftbälte och bröstrem på ryggsäcken ska vara uppknäppta, så du
inte dras ned under vattnet av ryggsäcken om du ramlar.
Renskötsel
Vid vandring i fjällen kommer du förr eller senare att komma i kontakt med samer
och renar. Renarna betar under sommaren till fjälls och då bor renskötarna med sina
familjer i sina sommarvisten. Vandringsleden passerar i vissa fall genom vistena.
Respektera samernas privatliv och undvik att gå för nära eller tälta intill
stugorna/kåtorna. Minns att samerna i området inte är på semester. Sommaren är för
dem en arbetsintensiv tid med fiske och renskötsel.
Sommaren är kalvmärkningstid. Kalvmärkning äger rum på natten, då det är
svalare.
För att kunna märka kalvarna måste renarna samlas ihop från sina spridda
betesplatser och drivas till kalvmärkningshagen. Vid drivning av renarna kan en störning
betyda att flera dagars jobb går till spillo om renarna skingras. Därför, om du hamnar
i en renflyttning försök "gömma" dig och göra så lite väsen av dig som
möjligt. Sitter du ner så kommer hjorden troligen att passera dig, men om du rör dig
eller för liv kan den skingras. Renarna är visserligen husdjur, dvs. ägda av någon,
men de är ändå inte tama djur.
Tälta inte intill renhagar. Indrivningszonen, där man tar in renarna i hagen, ska
vara fri från hinder, som tält eller människor. Om du kommer till en hage där
kalvmärkning ska äga rum, fråga någon var du kan stå om du vill titta på arbetet.
Ytterligare information
Råd inför vinterfjällturen och annan bra information får du hos Fjällsäkerhetsrådet
Ytterligare tips om vandring, utrustning, mat m.m. kan du hitta hos Svenska turistföreningen
Utsidan och hos
STF |
