Norrsken i fjällen
Norrsken toppar före klockmidnatt i Sverige, Kp-index mäts från stationer söder om norrskensovalen och Sverige har ett eget rymdvädercentrum som ingen norrskensguide nämner. Här står fysiken, prognoserna och vad som inte går att belägga.
Fysiken och färgerna
Norrsken uppstår när laddade partiklar från solvinden träffar gaser i den övre atmosfären. Färgen avslöjar både vilken gas som lyser och hur högt upp det sker.
SMHI anger höjdintervallet till ungefär 100 till 400 kilometer. Grönt och gulgrönt kommer från syre på cirka 100 kilometer, rött från syre på 200 till 400 kilometer och mörkrött, rosa, blått samt violett från kväve på cirka 90 kilometer.
| Färg | Gas | Höjd enligt IRF | Fördröjning efter kollisionen |
|---|---|---|---|
| Rött | Syre | Från 250 km | 120 sekunder |
| Grönt | Syre | 110 km | 0,7 sekunder |
| Blåviolett | Kväve | 80 km | Omedelbart |
Fördröjningen förklarar hela höjdskiktningen. En syreatom som ska lysa rött behöver två minuter på sig innan den strålar. Så länge kan den bara vara ostörd högt uppe där gastätheten är låg. Längre ned hinner den kollidera med en annan partikel först och ljuset uteblir.
Källorna anger olika höjder. SMHI skriver cirka 100 kilometer för grönt och Institutet för rymdfysik 110 kilometer, medan den amerikanska rymdvädertjänsten anger norrsken generellt på 80 till 500 kilometer utan att bryta ned det per färg. De svenska talen anger var färgen är som starkast, inte hela skiktets utsträckning.
Ingen svensk myndighet publicerar våglängder i nanometer. De finns i vetenskaplig litteratur: grönt vid 557,7 nanometer, rött som en triplett kring 630 nanometer och blåviolett vid 427,8 samt 391,4 nanometer.
Norrskensovalen
Norrsken uppträder i ett ovalt band kring den geomagnetiska nordpolen, inte kring den geografiska. Den skillnaden avgör var i Sverige man står bäst till.
I lugnt läge ligger ovalen som ett smalt band kring 67 till 68 graders geomagnetisk latitud. Vid ökande aktivitet växer den mot ekvatorn. Då syns norrsken längre söderut.
Den geomagnetiska nordpolen låg 2025 på 80,85 grader nord och 72,76 grader väst enligt den amerikanska havs- och atmosfärsmyndigheten. Den magnetiska polen, den plats där fältet står lodrätt, låg samtidigt på 85,76 grader nord och 139,30 grader öst och rör sig omkring 55 kilometer per år.
De två polerna ligger över hundra mil isär. Ovalen följer den geomagnetiska, som är en beräknad position ur fältmodellen, inte den observerade magnetiska polen.
Eftersom den geomagnetiska polen ligger i norra Kanada hamnar Skandinavien på lägre geomagnetisk latitud än geografisk. Fairbanks i Alaska ligger tre breddgrader söder om Kiruna geografiskt men lika bra eller bättre till i förhållande till ovalen.
Magnetisk midnatt kommer före klockmidnatt
Norrskensaktiviteten toppar kring magnetisk midnatt, det ögonblick då orten är som längst från solen räknat kring den geomagnetiska polen. I Sverige inträffar det före tolvslaget.
Det förklarar en skenbar motsägelse i källorna. Den amerikanska rymdvädertjänsten skriver att bästa norrskenet brukar ligga inom en eller två timmar från midnatt lokal tid, medan Rymdstyrelsen skriver att norrsken i Skandinavien oftast visar sig före midnatt.
Båda har rätt. Den geomagnetiska nordpolen ligger på 72,76 grader väst, i norra Kanada. När solen står som längst bort sett från den polen har klockan i Sverige ännu inte slagit tolv.
Följden är praktisk. Den som väntar till midnatt för att gå ut har ofta missat den mest aktiva perioden, särskilt i Lappland där förskjutningen är som störst. Ju längre söderut i fjällkedjan, desto närmare klockmidnatt hamnar toppen.
Ingen av de norrskensguider vi läst förklarar mekanismen. De anger klockslag mellan 21 och 02 utan att säga varför, med Abisko och Kiruna som enda orter.
Kp-index
Kp är det tal alla norrskensappar bygger på. Det är också det mest missförstådda, eftersom det varken är lokalt eller ett mått på ljusstyrka.
Talet mäter störningar i jordmagnetfältets horisontella komponent. Varje station räknar först fram ett eget K-värde ur den största avvikelsen under ett tre timmar långt intervall. Kp är sedan medelvärdet av de standardiserade K-värdena från tretton observatorier, på skalan 0 till 9.
Observatorierna ligger på 44 till 60 graders geomagnetisk latitud. De står söder om norrskensovalen. Kp är ett globalt medelvärde över tre timmar och säger ingenting om hur ljust det är över Abisko just nu.
Kp 5 och högre räknas som geomagnetisk storm och motsvarar nivå G1 på stormskalan. G1 inträffar omkring 900 dagar per solcykel, G3 omkring 130 dagar och G5 omkring fyra dagar.
Den amerikanska myndigheten anger vilka delstater som ser norrsken vid varje nivå men publicerar ingen motsvarande tabell för Europa. En svensk sajt som skriver att en viss ort kräver ett visst Kp har räknat själv eller kopierat något utan källa.
NASA skriver rakt ut att Kp inte är ett tidsverktyg. Måttet är enligt dem främst användbart som en grov fingervisning om intensitet, inte för att avgöra när ett utbrott inträffar. Appar som visar ett Kp-tal för en viss timme ger därmed en precision som talet inte har.
Det finns ingen nivå G0. Sveriges mest lästa norrskensguide anger Kp 0 till 4 som G0 och beskriver G0 till G5 som geomagnetiska stormar. Den amerikanska skalan börjar vid G1, som motsvarar Kp 5. Allt under det är inte en svagare storm utan ingen storm alls.
Talet ska därtill läsas med ett tillägg. Ljusstarkt norrsken syns enligt samma myndighet på upp till 100 mil håll, vilket betyder att ovalen inte behöver stå rakt ovanför för att skenet ska synas lågt i norr.
Prognoserna
Sverige har ett eget rymdvädercentrum med internationellt mandat. Det nämns inte i någon av de sex norrskenssajter vi läst, som i stället hänvisar till amerikanska tjänster eller till appar.
Institutet för rymdfysik driver Swedish Space Weather Center, som är värd för Regional Warning Center Sweden sedan år 2000 inom det internationella samarbetet för rymdmiljötjänster. Verksamheten drivs från institutets kontor i Lund. Där publiceras prognoser för Kp, Dst, elektrojetindex och fältets förändringstakt.
Två magnetometrar drivs av samma institut, i Kiruna på 68 grader nord och i Tormestorp på 56 grader nord, med preliminära K-värden uppdaterade var tredje timme. Någon magnetometer i Abisko finns inte.
Allskykameran i Kiruna tar en bild per minut av hela himlavalvet. Institutet har gjort den här typen av mätningar sedan 1956. Globala nätverk av allskykameror byggdes upp under det internationella geofysiska året 1957. Institutets app skickar avisering när det är norrsken över Kiruna med omnejd.
SMHI har ingen rymdvädertjänst alls. Myndigheten publicerar en kunskapsbanksartikel om norrsken men varken prognos eller geomagnetisk produkt. Till SMHI går man för molnprognosen, inte för norrskenet.
Den amerikanska modellen OVATION ger en prognos på 30 till 90 minuter, där ledtiden är solvindens restid från mätpunkten till jorden. Saknas färska solvinddata faller modellen tillbaka på Kp och blir en nulägesbild utan ledtid alls.
En flerdygnsprognos pekar ut fel natt lika ofta som rätt
Det finns publicerade siffror på hur fel prognoserna slår. De är inte små. Ingen norrskensguide anger dem.
Ankomsttiden för en koronamassutkastning prognostiseras med modeller vars medelfel har mätts. En granskning av 273 händelser mellan 2010 och 2016 gav ett genomsnittligt absolut fel på 10,4 timmar, med en osäkerhet på 0,9 timmar.
Ett fel på tio timmar betyder att en prognos om norrsken på fredag lika gärna kan gälla torsdag natt eller lördag morgon. Det är inte en dålig modell utan gränsen för vad som går att veta.
Kortprognosen är en annan sak. Inom 30 till 90 minuter mäts solvinden på plats och modellen har verkliga data att gå på. Det fönstret går att lita på.
Ordningen för svenska läsare blir därmed omvänd mot vad apparna antyder. Titta först på kamerabilden från Kiruna, sedan på magnetometern, sedan på den svenska prognosen och först därefter på en app som bygger på ett globalt Kp-tal.
Solcykeln
Solaktiviteten går i en cykel på ungefär elva år. Cykel 25 nådde sitt maximum hösten 2024 och är nu i nedgångsfasen, vilket inte betyder att norrskensåren är över.
Den amerikanska myndigheten och NASA meddelade gemensamt i oktober 2024 att solen officiellt nått maximum i cykel 25. Tillkännagivandet innehöll varken ett solfläckstal eller en prognos framåt.
Prognospanelens ursprungliga bedömning från december 2019 var ett maximum på 115 i juli 2025. Utfallet blev betydligt högre. Det utjämnade solfläckstalet nådde värden kring 160 till 172 enligt de källor som publicerat siffror, vilket ligger omkring 40 till 50 procent över panelens prognos.
Den amerikanska myndighetens aktuella prognos anger omkring 91 för september 2026, 61 för december 2027 och 35 för december 2028. Kurvan faller jämnt genom hela perioden.
Men antalet utbrott är inte hela historien. De kraftigaste geomagnetiska stormarna inträffar typiskt i cykelns nedgångsfas, inte vid maximum. Färre händelser kan ändå ge starkare enskilda nätter.
Det talar emot budskapet åk nu innan maximum är över, som cirkulerat sedan 2024. Vintrarna 2026 och 2027 är en annan sorts säsong, inte en sämre.
Vädret och Abisko
Abiskos rykte om klar himmel bygger på en verklig meteorologisk mekanism och på en siffra som ingen forskare står bakom.
Regnskuggan är väl belagd. SMHI anger Abisko som landets nederbördsfattigaste plats och skriver att Riksgränsen ungefär tre mil västerut får tre gånger så mycket nederbörd. Luften fäller ut sin fukt på den norska sidan och sjunker torr ned i lä.
Det blå hålet är något annat. En internationell artikel från 2024 beskriver ett hål i molntäcket på 10 till 20 kvadratkilometer. De citerade källorna i artikeln är guider och fotografer verksamma på plats, inte forskare eller institutioner.
SMHI:s egen formulering går åt motsatt håll. Myndigheten skriver att det i genomsnitt är minst sol i fjällen och i inre Götaland samt mest sol längs kusterna, vilket står i direkt kontrast till marknadsföringen.
Molnighetsstatistik i siffror för Kiruna, Abisko eller Jämtlandsfjällen publicerar SMHI inte. Diagram finns men utan tabellvärden. I de exempel som visas saknas fjällens stationer helt.
Timvärdena finns däremot i myndighetens öppna data. Nästa avsnitt är vad de visar när någon räknar på dem.
Så många nätter är klara
Ingen har publicerat hur ofta himlen är klar i fjällen under norrskenssäsongen. Den här sajten har räknat på SMHI:s egna timobservationer. Resultatet kullkastar en spridd föreställning.
Underlaget är parameter 16, total molnmängd, hämtad ur SMHI:s öppna observationsdata. Räknat är nattetimmarna 18 till 06 under september till mars, säsongerna 2019 till 2020 fram till 2025 till 2026. En observation räknas som klar vid högst 25 procents molnmängd. En natt räknas som brukbar om minst tre av nattens timmar var klara.
| Station | Brukbara nätter | Klara timmar | Läge |
|---|---|---|---|
| Jokkmokk flygplats | 60 % | 48 % | Innanför polcirkeln, östra Norrbotten |
| Nikkaluokta | 55 % | 43 % | Kebnekaisefjällens ände |
| Tjåkaape | 55 % | 40 % | Kalfjäll på 580 meter i Norrbotten |
| Abisko | 48 % | 31 % | Regnskuggan vid Torneträsk |
| Arjeplog | 46 % | 31 % | Södra Lapplandsfjällen |
| Dravagen | 46 % | 32 % | Härjedalen |
| Tännäs | 45 % | 30 % | Härjedalsfjällen på 723 meter |
| Naimakka | 38 % | 24 % | Nordligast av alla |
| Kvikkjokk | 35 % | 22 % | Kungsledens mitt |
| Storlien | 28 % | 19 % | Jämtlandsfjällen vid norska gränsen |
Abisko är bra men inte bäst. Nikkaluokta och Tjåkaape har fler brukbara nätter än Abisko över samma sju säsonger. Jokkmokk flygplats har flest av alla. Regnskuggan är verklig, men den gör inte Abisko unikt i fjällkedjan.
Skillnaden mellan bäst och sämst är dubbelt så stor som mellan Abisko och grannarna. Storlien vid norska gränsen har 28 procent brukbara nätter mot Jokkmokks 60. Den som väljer ort efter väder vinner mer på att komma bort från fjällryggen än på att komma längre norrut.
Månad för månad i Abisko ser det ut så här: september 41 procent brukbara nätter, oktober 44, november 54, december 49, januari 52, februari 49 och mars 44. November till februari är de bästa månaderna, vilket sammanfaller med den mörkaste delen av året.
Räkningen har sina gränser och de ska sägas ut. Sju säsonger är en kort serie. Abiskos arkiv börjar först i juni 2019, så de andra stationerna är beskurna till samma period för att jämförelsen ska bli rättvis. Molnfri himmel betyder heller inte norrsken, bara att det går att se om det finns något.
Praktiskt på plats
Det mesta som avgör en norrskenskväll beror på ögat och på tålamodet, inte på utrustningen.
Mörkerseendet tar tid. Kiruna Lappland anger ungefär 20 minuter innan ögat ställt om. Tiden nollställs varje gång man tittar på en telefonskärm. En pannlampa med rött ljus stör anpassningen minst, vilket även NASA rekommenderar i sin guide.
Den intensiva delen är kort. Samma destinationsorganisation skriver att den allra mest intensiva delen av ett norrsken ofta varar mindre än tio minuter, vilket gör att den som sitter inne och väntar på besked ofta missar toppen.
Kyla tar batteri. NASA:s packlista tar upp extra batterier eller powerbank och rådet att förvara dem i fickan, eftersom kalla batterier tappar laddning snabbt. Stativ står med på samma lista, tillsammans med varma lager och något varmt att dricka.
Ljusföroreningen går att komma undan utan bil. I Kiruna har Camp Ripan satt upp gatlyktor med nedvinklade skärmar just för att himlen ska synas. Stadsberget Luossavaara ligger inom promenadavstånd från centrum. Någon svensk mätning av ljusförorening finns inte publicerad, så sajten anger inga värden på en mörkerskala.
Fyra myter
Fyra påståenden återkommer i nästan varje norrskensguide. Tre av dem stämmer inte och det fjärde stämmer bara halvvägs.
Det måste vara extremt kallt. En rymdfysiker vid Umeå universitet formulerar motsatsen rakt: temperaturen spelar ingen roll, det som krävs är mörker och klar himmel. Sambandet finns men är indirekt, eftersom klart väder vintertid i inlandet ofta sammanfaller med kyla.
Kp 5 krävs. I fjällen är den nivån snarare ett undantagstillstånd än ett krav. Ovalen ligger redan i lugnt läge på 67 till 68 graders geomagnetisk latitud, vilket placerar den över eller strax norr om Abisko och Kiruna vid mycket låg aktivitet.
Himlen måste vara kolsvart. Fullmånen minskar norrskenets skenbara ljusstyrka men inte dess verkliga. Vid stora händelser syns norrsken redan i skymningen. Stadsljus är ett större problem än månen.
Bilderna visar vad man ser. NASA skriver att kamerasensorer är så känsliga att de registrerar norrsken som ögat inte uppfattar. Marknadsföringsbilder med lång exponering överdriver därför systematiskt hur starkt skenet ser ut på plats.
Om kamerainställningar finns ingen svensk myndighets- eller forskningskälla. Varken SMHI, Institutet för rymdfysik eller Polarforskningssekretariatet publicerar ISO, bländare eller slutartid. Sajten publicerar därför inga sådana värden.
Låter norrsken
Två namngivna forskare vid två universitet ger rakt motsatta svar på den frågan. Båda är citerbara.
Unto Laine vid Aalto-universitetet i Finland har spelat in ljud som sammanfaller med geomagnetisk aktivitet. Hans förklaring är att ljudet uppstår i ett temperaturinversionsskikt omkring 70 till 75 meter över marken, där laddningar laddas ur när fältet störs.
Han presenterade mätningar från 17 och 18 mars 2013 vid Baltic-Nordic Acoustic Meeting i Stockholm den 22 juni 2016 och följde upp vid en konferens i Aalborg 2022 med 60 analyserade ljud, alla korrelerade med geomagnetiska förändringar. Han uppger sig kunna förutsäga när ljuden finns i inspelningarna med 90 procents träffsäkerhet utifrån oberoende magnetiska data.
Patrik Norqvist vid Umeå universitet säger i en intervju från november 2024 motsatsen: det finns inga belägg för att höra dem och ingen har lyckats spela in några ljud, vilket enligt honom är en stark indikation på att de inte finns.
Om Laine har rätt kommer ljudet inte från norrskenet på tio mils höjd utan från en elektrisk urladdning 70 meter ovanför lyssnaren, utlöst av samma störning. Att resultaten presenterats på akustikkonferenser snarare än i rymdfysiktidskrifter förklarar en del av skepsisen.
Sajten tar inte ställning. Båda forskarna är namngivna, båda är verksamma vid universitet och frågan är öppen.
Vanliga frågor om norrsken
Hur högt uppe är norrskenet?
SMHI anger 100 till 400 kilometer. Grönt kommer från syre kring 100 till 110 kilometer, rött från syre på 200 till 400 kilometer och blåviolett från kväve kring 80 till 90 kilometer. Den amerikanska rymdvädertjänsten anger i stället 80 till 500 kilometer utan uppdelning per färg.
Varför är norrsken grönt?
Grönt kommer från syre och är den vanligaste färgen eftersom syreatomen strålar redan 0,7 sekunder efter kollisionen. Rött syre behöver 120 sekunder och hinner därför bara lysa högt uppe där gastätheten är låg.
Vilken tid på kvällen är bäst?
Kring magnetisk midnatt, som i Sverige inträffar före klockmidnatt eftersom den geomagnetiska nordpolen ligger i norra Kanada. Förskjutningen är störst i Lappland och minskar söderut i fjällkedjan.
Vad är Kp-index?
Ett mått på störningar i jordmagnetfältets horisontella komponent, skala 0 till 9. Det är medelvärdet av de standardiserade K-värdena från tretton observatorier på 44 till 60 graders geomagnetisk latitud, räknat per tretimmarsintervall. Talet är globalt och säger inget om läget över en enskild ort.
Krävs Kp 5 för att se norrsken?
Nej. Kp 5 är stormtröskeln, inte synlighetströskeln. Ovalen ligger även i lugnt läge kring 67 till 68 graders geomagnetisk latitud, vilket räcker för Abisko och Kiruna. Ljusstarkt norrsken syns därtill på upp till 100 mils håll.
Hur långt i förväg går norrsken att förutse?
30 till 90 minuter med den amerikanska modellen OVATION, som bygger på solvindsmätningar i realtid. Flerdygnsprognoser bygger på modeller vars ankomsttider i en granskning av 273 händelser hade ett genomsnittligt absolut fel på 10,4 timmar, så de pekar ofta ut fel natt.
Finns det svenska norrskensprognoser?
Ja. Institutet för rymdfysik driver Swedish Space Weather Center och är värd för Regional Warning Center Sweden sedan år 2000. De publicerar prognoser för Kp, Dst och fältets förändringstakt samt kamerabilder från Kiruna.
Måste det vara kallt för att se norrsken?
Nej. En rymdfysiker vid Umeå universitet säger att temperaturen inte spelar någon roll, det som krävs är mörker och klar himmel. Kylan och det klara vädret har bara samma orsak, ett högtryck med utstrålning.
Har Abisko verkligen klarare himmel?
Klarare än Storlien och Kvikkjokk, men inte klarast i fjällkedjan. Räknat på SMHI:s timobservationer för sju säsonger har Abisko 48 procent brukbara nätter mot Nikkaluoktas 55 och Jokkmokks 60. Regnskuggan är belagd, men siffran om ett blått hål på 10 till 20 kvadratkilometer kommer från guider, inte från forskning.
Vilken månad är klarast i Abisko?
November, med 54 procent brukbara nätter räknat på SMHI:s timobservationer för säsongerna 2019 till 2020 fram till 2025 till 2026. Januari ligger på 52 procent och december på 49. September och mars är sämst, båda kring 41 till 44 procent.
Låter norrsken?
Källorna säger olika. Unto Laine vid Aalto-universitetet har spelat in ljud som han förklarar med urladdningar i ett inversionsskikt omkring 70 meter över marken. Patrik Norqvist vid Umeå universitet säger att ingen lyckats spela in några ljud alls.
Källor
- www.smhi.se: SMHI: höjdintervallet 100 till 400 kilometer, färgerna per gas och solfläckscykeln
- www.smhi.se: SMHI: Abisko som nederbördsfattigast och jämförelsen med Riksgränsen
- www.smhi.se: SMHI: minst sol i fjällen och i inre Götaland, mest längs kusterna
- www.mynewsdesk.com: Institutet för rymdfysik: höjder per färg och fördröjningen 0,7 respektive 120 sekunder
- spaceweather.irf.se: Swedish Space Weather Center: Regional Warning Center Sweden och prognosprodukterna
- www2.irf.se: Institutet för rymdfysik: magnetometrarna i Kiruna och Tormestorp samt K-värdena
- www.irf.se: Allskykameran i Kiruna, en bild per minut och den obrutna serien sedan 1957
- www.irf.se: Aviseringsappen och radien omkring 30 mil från Kiruna
- www.rymdstyrelsen.se: Rymdstyrelsen: att norrsken i Skandinavien oftast visar sig före midnatt
- www.spaceweather.gov: Kp-indexets definition, de tretton observatorierna och latitudbandet 44 till 60 grader
- www.spaceweather.gov: Stormskalan G1 till G5 med frekvens per solcykel
- www.spaceweather.gov: OVATION, ledtiden 30 till 90 minuter och synlighet på upp till 100 mils håll
- www.spaceweather.gov: Det gemensamma beskedet i oktober 2024 om att cykel 25 nått maximum
- www.spaceweather.gov: Prognospanelens bedömning från december 2019 om maximum 115 i juli 2025
- www.gi.alaska.edu: Geophysical Institute: ovalens läge kring 67 till 68 graders geomagnetisk latitud
- www.ncei.noaa.gov: Polernas koordinater 2025 och driften på omkring 55 kilometer per år
- science.nasa.gov: NASA: att kamerasensorer registrerar norrsken ögat inte ser, utan angivna inställningar
- kirunalapland.se: Mörkerseendets omställningstid, den korta intensiva fasen och platserna i Kiruna
- www.umu.se: Umeå universitet: Patrik Norqvist om temperaturen och om norrskensljud
- www.aalto.fi: Aalto-universitetet: Unto Laines inspelningar, inversionsskiktet och träffsäkerheten
- www.aalto.fi: Aalto-universitetet: mätningarna 17 och 18 mars 2013 och presentationen i Stockholm 2016
- doi.org: Granskningen av 273 händelser 2010 till 2016 med genomsnittligt ankomstfel 10,4 timmar
- www.spaceweather.gov: Den amerikanska rymdvädertjänstens generella höjdintervall 80 till 500 kilometer
- opendata-download-metobs.smhi.se: SMHI:s öppna observationsdata, parameter 16 total molnmängd, underlaget för klarnattstabellen
- www.swsc-journal.org: Våglängderna för de gröna, röda och blåvioletta emissionerna
Vidare härifrån. När man ska åka går igenom polarnattens längd och ljusets gång, Abisko beskriver platsen och mätserien sedan 1913 och Fjällvädret förklarar molnigheten och mätningarna bakom den.
Sajten är en oberoende guide. Prognoser, solaktivitet och tjänsternas adresser ändras och ska kontrolleras hos Institutet för rymdfysik eller den myndighet som publicerar uppgiften. Redaktionen svarar för innehållet.