Snödjupet i fjällen
Siffrorna nedan kommer direkt ur SMHI:s öppna data och uppdateras varje dygn. Läs dem med en sak i minnet: den högst belägna stationen som mäter snödjup ligger på 682 meter, långt under de höjder där de flesta rör sig.
Snödjupet just nu
Listan hämtas en gång per dygn ur SMHI:s meteorologiska observationer och visar det senaste rapporterade snödjupet vid varje station. Ligger marken bar överallt visas i stället det största djup som uppmätts vid varje station under de senaste fyra månaderna, så att listan säger något även på sommaren.
Ingen snö rapporterad. Ingen av stationerna nedan hade något snödjup vid den senaste mätningen. Listan visar i stället det största snödjupet som uppmätts vid varje station under de senaste fyra månaderna.
- Katterjåkk A (514 m)92 cm
- Saarikoski D (444 m)15 cm
- Storlien-Storvallen (583 m)8 cm
- Sälen (364 m)4 cm
- Kvikkjokk-Årrenjarka (313 m)3 cm
- Almdalen (615 m)1 cm
- Avasjö-Borgafjäll D (541 m)1 cm
- Häggberget D (682 m)0 cm
- Höglekardalen (595 m)0 cm
- Ljusnedal (585 m)0 cm
- Kittelfjäll D (553 m)0 cm
- Killinge (507 m)0 cm
- Ulvoberg (501 m)0 cm
- Ytterberg D (482 m)0 cm
- Särna D (425 m)0 cm
- Abisko Aut (392 m)0 cm
Mätvärden från SMHI:s öppna data, parameter 8, snödjup. Senaste mätning 11 september 2026. Hämtat 11 september 2026. Snödjupet mäts på plan mark klockan sju och säger ingenting om hur mycket snö som ligger högre upp i terrängen.
Så ska siffrorna läsas
Ett värde gäller den plats där stationen står och ingenting annat. Snödjupet varierar kraftigt över korta avstånd i fjällterräng, där vinden flyttar snön från krön till svackor. Två platser en kilometer isär kan skilja en halvmeter.
Noll och ingen rapport är två olika saker. SMHI klassar marktäckningen i fyra steg. När mer än halva ytan runt stationen är barmark rapporteras inget snödjup alls, även om stora snöfläckar ligger kvar. Ett hopp från en halvmeter till ingenting mellan två dygn betyder därför oftast att klassen bytts, inte att snön smält bort på ett dygn. Listan ovan skiljer på noll centimeter och ingen rapport.
Värdena är avlästa till närmaste hela centimeter. I API:t anges de i meter, vilket är den vanligaste felkällan i tjänster som återanvänder datan, så ett snödjup på 0,92 blir 92 centimeter.
Kvaliteten märks också ut, där kontrollerade och godkända värden bär koden G medan preliminära kan justeras i efterhand. Listan säger till när något av de visade värdena ännu inte är slutkontrollerat.
Så mäts snödjupet
Mätningen är manuell och görs klockan sju svensk normaltid, vilket motsvarar klockan sex koordinerad världstid. Det är därför parametern beskrivs som ett momentanvärde en gång per dygn.
Platsen ska vara relativt plan mark utan betydande drivbildning. Helst tas ett medelvärde av minst fem punkter som ligger flera meter från varandra, just för att en enda mätpunkt kan hamna i en driva eller på en blåst yta.
Sedan 2021 finns automatisk lasermätning vid Katterjåkk. Den ger timvärden i stället för ett värde per dygn. Nackdelen är att lasern mäter en enda punkt i stället för ett medelvärde av fem.
Mätnätet slutar långt under topparna
SMHI:s register för snödjup rymmer 1 897 stationer genom historien. Omkring 400 av dem är aktiva i dag. Den högst belägna av de aktiva ligger på 682 meter, i södra fjällkedjan.
Temperatur och vind mäts betydligt högre upp. Tarfala på 1 144 meter är SMHI:s högsta station för de parametrarna. Snön är svårare att mäta automatiskt och kräver i regel en person på plats, vilket är förklaringen till skillnaden.
Landets högsta snödjupsserie tog slut i augusti 2026. Malmagen i Härjedalen mätte snödjup från den 1 mars 1945 och står med sista värde den 31 augusti 2026. Stationen är därefter markerad som inaktiv i SMHI:s API. Höjden anges till 804 meter i stationsregistret och till 785 meter i SMHI:s egen text från 2022. Efter Malmagen är det Häggberget på 682 meter som ligger högst av de stationer som fortfarande rapporterar.
Konsekvensen är densamma oavsett vilken station som råkar ligga högst. Kebnekaises topp ligger på 2 096,8 meter och mätningarna slutar kring 700. Ungefär två tredjedelar av höjdintervallet saknar snödjupsmätning helt. Varje siffra om snödjup i fjällen är därför dalbottendata.
Där det snöar mest finns inga mätare alls. Nederbördsmaximum i fjällkedjan ligger i Sarek- och Sulitelmafjällen med omkring 2 000 millimeter om året. Där saknas snödjupsmätning helt. De historiskt största uppmätta snödjupen kommer i stället från Riksgränsfjällen. Området ligger direkt i lovart för fukten från Atlanten.
Snödjup säger inte hur mycket snö som ligger
Snödjupet är snötäckets tjocklek i centimeter. Vattenvärdet är hur mycket vatten som finns i det, mätt i millimeter, där en millimeter på en kvadratmeter väger ett kilo.
Densiteten varierar kraftigt. Nyfallen torr snö väger 30 till 100 kilo per kubikmeter, vindpackad snö omkring 200 och gammal sättad snö sent på vintern 200 till 300. Tio centimeter nysnö motsvarar då ungefär tio millimeter vatten. Lika mycket vindpackad snö motsvarar tjugo.
Poängen blir extra skarp i fjällen, där vinden packar snön hårt. Samma snödjup kan rymma dubbla vattenmängden beroende på hur det blåst. SMHI väger snöprov med snörör vid ett tjugotal stationer sedan säsongen 2013 och 2014.
När snön kommer och när den går
På högfjället kan snön komma redan i september och ligga kvar in i juni. De nordligaste Lapplandsfjällen har drygt tvåhundra dygn med snötäcke om året, vilket är landets längsta snösäsong. I de nordliga dalgångarna faller den första snön normalt i början av oktober.
Enskilda år avviker kraftigt. Katterjåkk fick sitt första mätbara snödjup den 12 oktober 2022, vilket var ovanligt sent. De fyra föregående åren kom mätbar snö redan i september. För ett senare datum får man gå tillbaka till år 2000, då det dröjde till den 23 oktober.
Åt andra hållet finns 1929, då Riksgränsen låg snötäckt ända till den 17 juli. Katterjåkk blev snöfritt den 29 juni 1997. Våren 2020 låg 218 centimeter kvar vid Katterjåkk den 15 maj, det tredje största majvärdet i landet.
Vädret och varningarna behandlas på sidan om vädret i fjällen, som också har lavinskalan och de sex prognosområdena.
Rekorden
| Rekord | Värde | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Sveriges största snödjup | 327 cm | Kopparåsen, Riksgränsfjällen | Februari 1926 |
| Näst största snödjup | 278 cm | Leipikvattnet | Februari 1989 |
| Aprilrekord i fjällen | 262 cm | Riksgränsen | April 1905 |
| Marsrekord Norrland | 265 cm | Katterjåkk | 13 mars 1993 |
| Majrekord Sverige | 223 cm | Riksgränsen | 6 maj 1929 |
| Marsrekord Svealand | 187 cm | Ulvsjö | 16 mars 1951 |
SMHI är själva källkritiska mot sitt äldsta rekord. Kopparåsen mätte konsekvent högt hela säsongen 1925 och 1926 och höll samtliga svenska månadsrekord från oktober till februari, vilket talar för att mätningen var korrekt utförd. Platsen var samtidigt sannolikt inte representativ för omgivningen, eftersom Riksgränsen och Abisko låg betydligt lägre samma vinter. Mätningarna på platsen pågick bara mellan 1919 och februari 1926.
Frågor och svar
Hur ofta uppdateras snödjupen på den här sidan?
En gång per dygn. Mätningen görs klockan sju på morgonen och vi hämtar värdena under förmiddagen. Sidan anropar aldrig SMHI vid en sidvisning, så tiden i bildtexten visar när datan senast hämtades.
Varför visar en station ingen rapport i stället för noll?
SMHI klassar marktäckningen i fyra steg. När mer än halva ytan runt stationen är barmark rapporteras inget snödjup alls, även om stora snöfläckar ligger kvar. Noll centimeter betyder att stationen mätt och funnit bar mark, medan ingen rapport betyder att inget värde lämnats.
Var ligger den högsta stationen som mäter snödjup?
Häggberget på 682 meter i södra fjällkedjan. Malmagen i Härjedalen låg högre men slutade rapportera den 31 augusti 2026 efter en serie som började den 1 mars 1945. Kebnekaises topp ligger på 2 096,8 meter, så ungefär två tredjedelar av höjdintervallet saknar mätning.
Går det att lita på snödjupet där jag ska åka?
Som riktvärde för dalgången, inte för terrängen ovanför. Snödjupet varierar kraftigt över korta avstånd när vinden flyttar snön från krön till svackor. Stationerna står på plan mark och beskriver dalgången, inte fjällsidan ovanför. Lokala uppgifter från anläggningen eller stugvärden säger mer om just den plats du ska till.
Vad är skillnaden mellan snödjup och vattenvärde?
Snödjupet är tjockleken i centimeter, vattenvärdet är vattenmängden i millimeter. Tio centimeter nysnö motsvarar ungefär tio millimeter vatten medan lika mycket vindpackad snö motsvarar tjugo, så samma snödjup kan rymma dubbla vattenmängden.
Vilket är Sveriges snödjupsrekord?
327 centimeter vid Kopparåsen i Riksgränsfjällen i februari 1926. SMHI påpekar själva att platsen sannolikt inte var representativ för omgivningen, eftersom Riksgränsen och Abisko låg betydligt lägre samma vinter. Näst högsta är 278 centimeter vid Leipikvattnet i februari 1989.
När kommer snön i fjällen?
På högfjället kan den komma redan i september, medan den första snön i de nordliga dalgångarna normalt faller i början av oktober. De nordligaste Lapplandsfjällen har drygt tvåhundra dygn med snötäcke om året, vilket är landets längsta snösäsong.
När försvinner snön?
På högfjället kan den ligga kvar in i juni. Rekordet för sen avsmältning är från 1929 då Riksgränsen låg snötäckt till den 17 juli, medan 218 centimeter fortfarande låg kvar vid Katterjåkk den 15 maj 2020.
Var kommer siffrorna ifrån?
SMHI:s öppna data för meteorologiska observationer, parametern snödjup med nummer 8. Datan ligger under Creative Commons Erkännande 4.0, vilket kräver att SMHI anges som källa. Den uppgiften står i bildtexten under listan.
Varför står inte alla fjällorter med i listan?
Därför att många stationer lagts ner. Riksgränsen slutade rapportera snödjup 1972, Tärnaby samma år, Nikkaluokta 1995 och Ritsem 1998. Listan visar de stationer i fjällkedjan som rapporterar i dag.
Källor
- opendata-download-metobs.smhi.se: SMHI: stationslistan för parameter 8, snödjup, med höjd och aktiv status
- www.smhi.se: SMHI: villkoren för öppna data och Creative Commons Erkännande 4.0
- www.smhi.se: SMHI: avläsningen klockan sju, femspunktsmedelvärdet och marktäckningsklasserna
- www.smhi.se: SMHI: snöns densitet och skillnaden mellan snödjup och vattenvärde
- www.smhi.se: SMHI: när snön kommer och går samt antal dygn med snötäcke
- www.smhi.se: SMHI: de svenska snödjupsrekorden med plats och datum
- www.smhi.se: SMHI: Malmagen som högsta station och Katterjåkks sena säsongsstart 2022
- www.smhi.se: SMHI: majvärdena vid Katterjåkk 2020 och rekordet för sen avsmältning
- www.smhi.se: SMHI: källkritiken mot Kopparåsens rekord från 1926
- www.smhi.se: SMHI: nederbördsmaximum i Sarek- och Sulitelmafjällen
Mätvärdena i listan uppdateras automatiskt varje dygn. Övriga uppgifter lästa 10 september 2026. Snödjup är ett mått på en enskild plats och säger ingenting om förhållandena i terrängen omkring.