Säkerhet i fjällen
Fjällvarningarna har inga fasta tröskelvärden längre utom en, lavinterrängens gradtal anges olika av två svenska källor och den viktigaste varningssignalen vid nedkylning är att huttrandet slutar. Här står vad myndigheterna publicerar och vad de inte gör.
Fjällvarningarna från SMHI
Tre varningstyper gäller fjällen. Ingen av dem heter kalfjällsvarning, vilket är den term som cirkulerar. Bara en av dem har ett publicerat tröskelvärde.
| Varningstyp | Tröskelvärde | Nivåer |
|---|---|---|
| Varning för vind på kalfjället | Inget publicerat, bedöms efter väntad konsekvens | Gul, orange, röd |
| Varning för vind i kombination med snöfall på kalfjället | Inget publicerat, bedöms efter väntad konsekvens | Gul, orange, röd |
| Varning för stark kyleffekt | Medelvind minst 10 m/s och effektiv temperatur minus 28 grader eller lägre | Endast gul |
Varningssystemet är konsekvensbaserat sedan omläggningen. SMHI bedömer hur mycket snö som väntas, hur blåsigt det blir och vilka konsekvenser det riskerar att orsaka. Fasta gränser i meter per sekund publiceras inte.
Många guider anger fortfarande 18, 25 och 33 meter per sekund som gränser för fjällvarningarna. De talen kommer från det tidigare systemet och går inte att hitta hos SMHI i dag.
Kalfjället definieras med höjd. SMHI räknar ungefär 900 meter över havet i Dalarnas och Jämtlands län och ungefär 700 meter i Västerbottens och Norrbottens län.
Vinden som avses är medelvind över tio minuter, inte byvind. En byvind på 25 meter per sekund kan förekomma utan att varningskriteriet är uppfyllt.
Varningsnivåerna betyder enligt SMHI konsekvenser för samhället och vissa risker för allmänheten på gult, allvarliga konsekvenser och fara för allmänheten på orange samt mycket allvarliga konsekvenser och stor fara på rött.
Vindkyla och köldskador
Effektiv temperatur är den temperatur en människa upplever när vindens kylande verkan räknas in. SMHI publicerar en tabell som förklarar varför en kylvarning kan utfärdas i tio graders kyla.
| Vind | 0 grader | -10 grader | -20 grader | -30 grader |
|---|---|---|---|---|
| 2 m/s | -2 | -14 | -26 | -37 |
| 5 m/s | -5 | -17 | -30 | -42 |
| 10 m/s | -7 | -20 | -34 | -47 |
| 15 m/s | -8 | -22 | -36 | -50 |
| 20 m/s | -9 | -23 | -38 | -52 |
| 30 m/s | -11 | -26 | -40 | -55 |
Formeln bygger på Osczevski och Bluestein från 2005. SMHI publicerar inga tider för hur snabbt förfrysning inträffar vid olika effektiva temperaturer. Sajten anger därför inga sådana minuttal.
Nedkylning delas in i tre grader efter kroppstemperatur. Mild hypotermi 32 till 35 grader, måttlig 28 till 32 grader och svår under 28 grader. Uppgifterna kommer från en regional vårdriktlinje hos Södra Älvsborgs sjukhus, inte från 1177, som inte publicerar temperaturgränser alls.
Den viktigaste enskilda signalen är att huttrandet upphör. Vid mild hypotermi huttrar personen med normal vakenhetsgrad. Vid måttlig avtar huttrandet successivt samtidigt som medvetandet sjunker. Det ser ut som ett lugnare tillstånd men är en försämring.
Vid köldskada beskriver 1177 två grader. Ytlig skada ger vit och kall hud där känseln försvinner. Djup skada ger hård och vitgul hud som senare blir mörk eller svart och torr.
Det som ska göras är att komma i skydd, byta till torra kläder, ta av ringar och värma hud mot hud tills färg och känsel återkommer. Det som inte ska göras är att massera, använda varmt vatten eller heta föremål, gå på förfrusna fötter eller värma en djup köldskada om området inte kan hållas varmt efteråt.
Lavinskalan
Sverige använder den europeiska lavinfaraskalan. Den har fem nivåer plus ett sjätte läge som nästan ingen känner till.
| Nivå | Namn | Rekommendation | Snötäckets stabilitet |
|---|---|---|---|
| 1 | Liten | Förhållandena är säkra i allmänhet. Snön kan vara lavinfarlig på enstaka platser | I allmänhet väl sammanbundet och stabilt |
| 2 | Måttlig | Farliga förhållanden i delar av terrängen. Identifiera och undvik de farligaste platserna | Måttligt sammanbundet i några branta sluttningar |
| 3 | Betydande | Farliga förhållanden. Var mycket försiktig när du väljer var och hur du åker | Måttligt till dåligt sammanbundet i många branta sluttningar |
| 4 | Stor | All vistelse i lavinterräng avrådes, även under branta sluttningar | Dåligt sammanbundet i de flesta branta sluttningar |
| 5 | Mycket stor | Mycket farliga förhållanden. Undvik helt all lavinterräng | Dåligt sammanbundet och instabilt i största allmänhet |
| Ingen | Ej bedömd | Utgå från att förhållandena kan vara farliga tills motsatsen är bevisad | Inte bedömd |
Nivå 5 heter Mycket stor, inte Extrem. Ordet extrem hör hemma på lavinstorleksskalan, som också går från 1 till 5 och har extrema som högsta steg. De två skalorna förväxlas ofta, även i material från utbildningsbranschen.
Ej bedömd är ett eget läge och betyder något annat än nivå 1. Det står i prognosen när stabiliteten inte gått att bedöma. Naturvårdsverket skriver att sannolikheten då kan vara allt från mycket osannolik till nästan säker. Ingen konkurrentsajt vi läst nämner läget.
Skalan säger inget om lavinernas storlek utan om hur många och hur stora laviner som förväntas i området som helhet. Prognosen anger sedan separat var i terrängen faran finns, med höjd över havet, lutning och typ av terräng.
Två begrepp återkommer i skalans text och är värda att kunna. Liten tilläggsbelastning är enligt Naturvårdsverket en ensam person, skidåkare, snowboardåkare eller människa till fots. Stor tilläggsbelastning är en snöskoter, många människor på samma plats eller lavinbekämpning med sprängmedel.
Lavinstorlekarna har egna beskrivningar. Storlek 1 är i normala fall ofarlig för människor, storlek 2 är stor nog att begrava och döda en människa, storlek 3 kan förstöra en bil och bryta några träd och storlek 5 kan förstöra en by och tiotals hektar skog.
Lavinterräng och de två kartlagren
Naturvårdsverket publicerar två kartlager som tillsammans visar var laviner kan starta och hur långt de kan nå. Kombinationen finns inte hos någon guidesajt.
Nästan alla flaklaviner i torr snö startar i sluttningar som är 30 grader eller brantare. Under särskilda förhållanden kan det räcka med omkring 25 grader. Slasklaviner med både snö och vatten startar i betydligt flackare terräng. Fjällsäkerhetsrådets råd att inte åka i brantare lutningar än 25 grader är en marginal, inte en definition.
| Kartlager | Vad det visar | Indelning |
|---|---|---|
| Lutningskartan | Var terrängen är brant nog att laviner ska kunna starta | Sex klasser i grader: 25-30, 30-35, 35-40, 40-45, 45-50 och över 50 |
| Utloppskartan | Hur långt laviner typiskt når nedanför startområdet | Tre zoner: kort, medellång och lång utloppslängd |
Utloppszonerna har en tolkning som är lätt att missa. Ungefär hälften av alla laviner stannar inom den korta zonen. Omkring en fjärdedel når längre än den medellånga. Ungefär fem procent kan gå längre än den långa zonens gräns.
Bakom zonerna ligger alfavinkeln, som beskriver förhållandet mellan höjdskillnad och horisontellt avstånd från startpunkt till stoppunkt. Medianlavinen har en alfavinkel kring 32 grader, den 75:e percentilen ligger runt 27 grader och den 95:e runt 23 grader. Underlaget kommer från studier av omkring 18 000 laviner i Tromsöregionen och omkring 19 000 i Alperna.
Lutningskartan bygger på den nationella höjddatabasen från laserskanning med två meters upplösning, interpolerad till rutor på 20 gånger 20 meter. Naturvårdsverket skriver själva att gränserna på kartan bör tolkas med bred marginal ute i terrängen.
Utloppskartan är inte till för byggnader. Myndigheten skriver uttryckligen att den inte bör användas vid planering av byggnader eller infrastruktur, utan bara för turplanering.
Utrustningen är enligt Fjällsäkerhetsrådet en personlig transceiver, en spade och en hopfällbar lavinsond. Utbildningsmaterialet lägger till att man bör öva med den minst en gång varje år.
Lavinstatistiken
Naturvårdsverkets rapport Fjällsäkerhet i Sverige 2021 till 2023 innehåller siffrorna. De läses ofta fel, eftersom rapporten har tre serier som mäter olika saker.
| År | Lavinlarm till fjällräddningen | Kända lavintillbud | Lavinolyckor med dödsfall i Sverige |
|---|---|---|---|
| 2018 | 16 | 54 | 2 |
| 2019 | 9 | 40 | 0 |
| 2020 | 4 | 48 | 0 |
| 2021 | 17 | 72 | 0 |
| 2022 | 11 | 38 | 0 |
| 2023 | 4 | 33 | 1 |
Sammanlagt 61 lavinlarm och 285 kända lavintillbud under sex år. Tre av larmen gällde en olycka med dödlig utgång. Antalet tillbud är alltid mångdubbelt större än antalet larm, eftersom de flesta tillbud aldrig blir ett räddningsuppdrag.
Över 90 procent av lavinolyckorna med dödlig utgång inträffar utanför Sverige. Under 2018 till 2023 omkom 17 svenskar i laviner, varav 15 utomlands. Till det kommer en utländsk medborgare som omkom i Sverige 2018. Myndigheten pekar särskilt ut Norge och Alperna som de platser där svenskar far illa.
Det är förklaringen till att olika tal cirkulerar. En serie räknar svenskar som omkommit var som helst i världen, en annan räknar dödsolyckor i Sverige. De ser ut att motsäga varandra men mäter olika saker.
Senare säsonger redovisas separat. Säsongen 2022 till 2023 omkom sju svenska medborgare i fem olika lavinolyckor. Sedan säsongen 2000 till 2001 har 58 svenskar omkommit. Säsongen 2024 till 2025 dokumenterades 50 lavintillbud och en dödsolycka vid helikopterskidåkning i Abisko.
Lavinprognosprogrammet etablerades vintern 2015 till 2016 som ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket. Prognossäsongen omfattar sex områden med olika start- och slutdatum. Säsongen 2022 till 2023 började de fyra sydliga områdena den 15 december, Abisko och Riksgränsfjällen den 20 januari och Kebnekaisefjällen den 2 mars.
Skotern är den vanligaste dödsorsaken
Lavinerna får uppmärksamheten men snöskotern tar flest liv i fjällen. Rapporten redovisar båda. Proportionen mellan dem överraskar de flesta som läser den för första gången.
| Aktivitet | Omkomna 2018 till 2023 |
|---|---|
| Snöskoteråkning | 9 |
| Offpiståkning | 5 |
| Båt och kanot | 4 |
| Vandring och klättring | 2 |
Talen gäller olyckor där fjällräddningen tillkallats. Nationella Snöskoterrådet räknar bredare och kommer fram till 21 omkomna i snöskoterolyckor inom de 15 fjällkommunerna under samma period, plus 592 skadade varav 61 allvarligt.
Med den bredare räkningen utgör allvarliga skoterolyckor mer än hälften av alla allvarliga olyckor i fjällområdet. Skillnaden mellan talen beror på att räddningstjänst utanför fjällräddningen ofta larmas i stället.
Totalt omkom 20 personer i allvarliga olyckor i fjällen under 2018 till 2023, fördelat på fyra, fyra, fem, två, två och tre per år. Fjällen är inte farliga i statistisk mening, men den som far illa gör det oftast på skoter.
Fjällräddningen
Polisen ansvarar för fjällräddningen. Verksamheten bärs av frivilliga och statistiken slutar 2023.
Ungefär 400 fjällräddare finns enligt Polisen, fördelade över ett trettiotal enheter i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. De tre första länen ligger i polisregion Nord medan Dalarna hör till polisregion Bergslagen, så verksamheten sträcker sig över två regioner.
Antalet räddningar har sjunkit från 334 år 2018 till 234 år 2022, för att öka igen till 305 år 2023. Under 2022 undsattes 270 personer. Fördelningen per län var Jämtland 92, Norrbotten 70, Dalarna 42 och Västerbotten 30. Färdsättet var fotvandring i 94 fall, skidåkning i 73 och skoter i 57.
Jämtland står för omkring 40 procent av incidenterna och fjällräddningarna. Det är Naturvårdsverkets egen formulering i rapporten Fjällsäkerhet i Sverige. Den stämmer mot Polisens tal, där Jämtland hade 92 av 234 ärenden under 2022. Senare helårssiffror än 2023 finns inte publicerade.
Om kostnaden går det inte att säga vad alla säger. Fjällräddning är statlig räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor 4 kapitlet 1 paragraf. Ingen avgift tas ut av den som räddas. Men det finns ingen paragraf som uttryckligen säger att räddningen är gratis. Den som skriver att lagen säger det hänvisar till en text som inte innehåller det.
Den som är närmast att formulera saken är Peter Borg, ansvarig för fjällräddningen i Jämtlands län, i Naturvårdsverkets egen rapport. Hans mening är att den svenska fjällräddningen bara kostar pengar vid ett larm, eftersom verksamheten bärs av frivilliga med timersättning.
Lagrummet omfattar två situationer. Den ena är att efterforska och rädda den som försvunnit under omständigheter där det kan befaras föreligga fara för dennes liv eller allvarlig risk för dennes hälsa. Den andra är att rädda den som råkat ut för en olycka eller drabbats av sjukdom och snabbt behöver komma under vård.
Larm utan täckning
Nödnumret fungerar under förhållanden där vanliga samtal inte gör det. Två av dem är värda att känna till innan man behöver dem.
SOS Alarm skriver att 112 ska gå att nå trots att den egna operatören saknar täckning. Nödroaming gör att samtalet går fram via en annan operatörs nät.
Samma myndighetsnära källa skriver att 112 går att ringa i Sverige utan simkort i telefonen. Post- och telestyrelsen publicerar ingen motsvarande förklaring för allmänheten, så SOS Alarm är källan för båda uppgifterna.
Appen 112 använder telefonens inbyggda positionering och låter användaren se och dela sin plats. Den kräver påslagna platstjänster, notiser och nätanslutning. Den ersätter aldrig samtalet till larmnumret.
Satellittelefon nämns av SOS Alarm för den som befinner sig på fjället och kan behöva nå larmcentralen i ett nödläge. De anger ett eget nummer för den vägen in.
Det är inte samma sak som en rekommendation. Ingen svensk myndighet rekommenderar uttryckligen satellittelefon eller personlig nödsändare för fjällturer. Sajten skriver ut att rekommendationen saknas i stället för att låtsas att den finns.
Leder och rastskydd
Ledsystemet omfattar omkring 550 mil markerade leder. Vinterledernas markeringar kontrolleras bara under en bestämd period. Den perioden står ingen annanstans än hos länsstyrelserna.
Perioden är 15 februari till och med 19 april. Länsstyrelsen i Jämtland skriver att myndigheten under de veckorna säkerställer de statliga vinterledernas markeringar, kontrollerar passager över is samt ser till att träd och buskar inte skymmer markeringar och skyltar. Utanför perioden är lederna inte kontrollerade.
Vinterleder markeras med röda kryss på stolpar. Stolparna står 40 meter isär och kryssen sitter cirka 150 centimeter över marken. Två kryss på samma stolpe betyder att leden ändrar riktning. Där vinterleden går över sjöar och vattendrag markeras den i stället med ruskor eller vägkäppar med reflex.
Sommarleder markeras med orangeröd färg målad på stenar, rösen, träd eller stolpar. Vägvisningsskyltarna längs det statliga systemet är blå med vit text.
Följ inte en vinterled på sommaren. På vissa sträckor löper sommar- och vinterled ihop och då finns båda typerna av markering året runt. Vinterleder går ofta över myrar, sjöar och vattendrag som bär bara när de är frusna.
Fjällkartan skiljer på dem. Sommarled ritas som prickad linje, vinterled som streckad och sträckor där båda sammanfaller som heldragen linje. Vissa rutter är bara rekommenderade färdvägar och har inga markeringar alls i terrängen, vilket också framgår av kartan.
| Län | Statlig led | Anläggningar som länsstyrelsen förvaltar |
|---|---|---|
| Norrbotten | 2 250 km | Rastskydd, broar, hjälptelefoner och roddleder, antal ej publicerat |
| Jämtland | Drygt 2 000 km | 41 rastskydd, de flesta med hjälptelefon |
Rastskydd ligger på strategiska platser längs lederna och är avsedda för raster, inte för planerad övernattning. Veden är till för nödsituationer. Fjällsäkerhetsrådet varnar särskilt för campingkök inomhus på grund av kolmonoxidförgiftning och brandrisk. Rådet anger också två till tre timmar som gräns för vedkamin vid nöd, med säkrad ventilation.
Stängd fjällstuga betyder inte låst dörr. När Turistföreningens fjällstugor och fjällstationer är stängda finns ett mindre säkerhetsrum öppet vid anläggningarna. Vid de flesta stugplatser finns även hjälptelefon. Det är den enskilt viktigaste uppgiften för den som rör sig i fjällen under mellansäsongerna.
Skoter på vinterled har egna gränser. Leden räknas tre meter åt vardera sida från ledstolparna, körning är tillåten bara på väl snötäckt mark och som längst till och med 19 april. På några leder längst i norr gäller 2 maj. Tillåtna leder är skyltade blåvitt med en snöskoter.
Om navigering skriver Fjällsäkerhetsrådet att karta och kompass fortfarande är det säkraste sättet att hitta rätt. De flesta fjällkartor har skalan 1 till 100 000. Batterier laddas ur snabbt i kyla, vilket även NASA påpekar i sin norrskensguide. Ingen källa anger hur snabbt i siffror.
Tre listor med fjällvett
Namnet fjällvettregler syftar på tre olika listor med tre olika avsändare. Två av dem är svenska och en är norsk.
Fjällsäkerhetsrådet publicerar Sex tips för en trygg fjälltur i en vinterversion och en sommarversion. Vinterversionen tar upp rätt utrustning, att meddela färdväg och beräknad återkomst, att anpassa turen efter vädret, att följa markerade leder, att ta med karta och kompass samt att fråga erfarna människor. Rådet använder inte ordet fjällvettregler.
Kampanjen med fem råd står Renata Chlumska bakom tillsammans med fjällräddningen, Friluftsfrämjandet, Håll Sverige Rent och Svenska Turistföreningen. Den publicerades i oktober 2020. Fjällsäkerhetsrådet står inte bakom den.
Listan med nio punkter som ofta citeras som fjällvettregler är norsk. Den heter fjellvettreglene, står Den Norske Turistforening och Røde Kors bakom och återges av flera svenska sajter som om den vore svensk.
Skillnaden är inte akademisk. Den norska listan innehåller punkten om att vända i tid, som saknas i den svenska sextipslistan, medan den svenska tar upp de lokala fjällsäkerhetskommittéerna, som inte finns i Norge.
Vanliga frågor om säkerhet i fjällen
Vad krävs för en varning för stark kyleffekt?
Medelvind på minst 10 meter per sekund och en effektiv temperatur på minus 28 grader eller lägre. Den varningen utfärdas bara på gul nivå, så någon orange eller röd kylvarning finns inte.
Vad händer om fjällstugan är stängd?
Ett mindre säkerhetsrum står öppet vid Turistföreningens anläggningar när de är stängda. Vid de flesta stugplatser finns även hjälptelefon. Det gäller under mellansäsongerna, som är längre än de två öppna säsongerna tillsammans.
Hur långt kan en lavin nå nedanför sluttningen?
Naturvårdsverkets utloppskarta visar tre zoner. Ungefär hälften av alla laviner stannar inom den korta, omkring en fjärdedel når längre än den medellånga och ungefär fem procent kan gå längre än den långa. Zonerna bygger på alfavinkeln, med median kring 32 grader.
Vilka vindgränser gäller för fjällvarningarna?
Inga publicerade. SMHI:s varningar för vind på kalfjället är konsekvensbaserade och bedöms efter väntade följder. Talen 18, 25 och 33 meter per sekund kommer från det tidigare systemet och gäller inte längre.
Var går gränsen för kalfjället?
Ungefär 900 meter över havet i Dalarnas och Jämtlands län och ungefär 700 meter i Västerbottens och Norrbottens län. Gränsen är SMHI:s. Vinden som avses är medelvind över tio minuter.
Hur många nivåer har lavinskalan?
Fem: Liten, Måttlig, Betydande, Stor och Mycket stor. Utöver dem finns läget Ej bedömd, som betyder att stabiliteten inte gått att bedöma. Nivå 5 heter Mycket stor, inte Extrem, eftersom ordet extrem hör till lavinstorleksskalan.
Vid vilken lutning blir terrängen lavinterräng?
Nästan alla flaklaviner i torr snö startar vid 30 grader eller brantare. Under särskilda förhållanden kan 25 grader räcka. Slasklaviner startar i flackare terräng än så. Terräng under en brantare sluttning är lavinterräng även när den egna lutningen är flack.
Hur många fjällräddare finns det?
Ungefär 400, fördelade över ett trettiotal enheter i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. Under 2022 gjordes 234 räddningar och 270 personer undsattes, varav 92 räddningar i Jämtland. Senare helårssiffror än 2023 finns inte publicerade.
Kostar fjällräddning något?
Ingen avgift tas ut av den som räddas. Fjällräddning är statlig räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor 4 kapitlet 1 paragraf, men den paragrafen säger inget uttryckligt om kostnadsfrihet.
Går det att ringa 112 utan täckning?
SOS Alarm skriver att det ska gå via nödroaming, det vill säga genom en annan operatörs nät. De skriver också att samtalet går fram utan simkort i telefonen. Appen 112 låter dig dela din plats men kräver nätanslutning för att fungera.
Hur långt är det mellan kryssen på en vinterled?
40 meter, med kryssen cirka 150 centimeter över marken. Två kryss på samma stolpe betyder att leden ändrar riktning. Markeringarna kontrolleras av länsstyrelsen bara mellan 15 februari och 19 april, så utanför den perioden är leden inte kontrollerad.
Vad är första tecknet på nedkylning?
Huttring med normal vakenhetsgrad vid mild hypotermi, 32 till 35 grader. Att huttrandet sedan avtar är en försämring, inte en förbättring. Under 28 grader är personen medvetslös och huttrar inte alls.
Källor
- www.smhi.se: SMHI: varningens namn, höjdgränserna och medelvind över tio minuter
- www.smhi.se: SMHI: tröskelvärdet 10 m/s och minus 28 grader samt att varningen bara ges på gul nivå
- www.smhi.se: SMHI: vindkyletabellen och formeln efter Osczevski och Bluestein
- www.smhi.se: SMHI: innebörden av gul, orange och röd varningsnivå
- 1177.se: 1177: ytlig och djup köldskada, vad som ska göras och vad som inte ska göras
- www.lavinprognoser.se: Lavinprognoser: lavinstorleksskalan, startzon, bana och utloppsområde samt 30 grader
- www.lavinprognoser.se: De sex prognosområdenas namn och omfattning
- www.naturvardsverket.se: Naturvårdsverket: prognossäsongen och publiceringen klockan 18.00
- www.naturvardsverket.se: Naturvårdsverket: sammanställningen Fjällsäkerhet i Sverige 2021 till 2023 med lavinlarm och tillbud
- www.lavinprognoser.se: Säsongsrapporterna med omkomna per säsong och antalet dokumenterade lavintillbud
- www.lavinprognoser.se: Startområde, utloppsområde, de tre utloppszonerna och alfavinkeln
- www.lavinprognoser.se: Lutningskartans sex klasser, laserskanningen och upplösningen 20 gånger 20 meter
- www.lansstyrelsen.se: Länsstyrelsen Jämtland: perioden 15 februari till 19 april, de 41 rastskydden, säkerhetsrummen och skoterreglerna
- www.lansstyrelsen.se: Länsstyrelsen Norrbotten: 2 250 kilometer statlig led och ledmarkeringarnas utformning
- www.fjalljournal.se: Referat av säsongsrapporten 2024 till 2025 med 50 lavintillbud och dödsolyckan i Abisko
- www.fjallsakerhetsradet.se: Fjällsäkerhetsrådet: 40 meter mellan stolparna, kryssens höjd och rastskyddens användning
- www.fjallsakerhetsradet.se: Fjällsäkerhetsrådet: de sex tipsen i vinterversion
- www.fjallsakerhetsradet.se: Fjällsäkerhetsrådet: karta och kompass som säkraste navigering och kartskalan
- polisen.se: Polisen: ungefär 400 fjällräddare i ett trettiotal enheter i fyra län
- polisen.se: Polisen: 234 räddningar 2022, fördelningen per län och per färdsätt
- www.riksdagen.se: Lagen om skydd mot olyckor 4 kapitlet 1 paragraf om fjällräddningstjänst
- www.sosalarm.se: SOS Alarm: nödroaming och att 112 går att ringa utan simkort
- www.sosalarm.se: SOS Alarm: appens positionering, funktioner och begränsningar
- www.naturvardsverket.se: Naturvårdsverket: ledsystemets omfattning och markeringen av sommar- och vinterled
- www.svenskaturistforeningen.se: Kampanjen med fem råd, initiativtagaren och de fyra organisationerna bakom
- www.dnt.no: De norska fjellvettreglene med nio punkter och avsändarna bakom dem
- www.fjallsakerhetsradet.se: Fjällsäkerhetsrådet: rådet om 25 graders lutning och utrustningen transceiver, spade och sond
- www.lavinprognoser.se: Sidan om lavinskalan, vars kod saknar tabellen med nivånamnen
- www.lavinprognoser.se: De områdesvisa säsongsdatumen för 2022 till 2023
- www.svenskaturistforeningen.se: Turistföreningen: 40 meter mellan stolparna och dubbelkryss vid riktningsändring
- polisen.se: Polisens regionindelning, med Dalarna i Bergslagen och de tre fjällänen i Nord
Vidare härifrån. Fjällvädret går igenom varningarna och mätningarna i detalj, Packlistan visar vad lavinutrustningen består av och När man ska åka anger vilka veckor som har lavinprognos i vilket område.
Sajten är en oberoende guide och ersätter inte utbildning, prognos eller myndighetsinformation. Kontrollera alltid aktuell lavinprognos och väderprognos före turen. Redaktionen svarar för innehållet.