Nationalparker i fjällen
Tio av Sveriges 31 nationalparker ligger i eller vid fjällkedjan. Sju av dem finns i Norrbotten. Här står de bredvid varandra med areal, bildandeår och förvaltare från Naturvårdsverket, plus de regler som skiljer dem åt.
De tio parkerna
Uppgifterna kommer från faktarutan på respektive parksida hos Naturvårdsverkets nationalparksportal. Naturvårdsverket har ingen egen publicerad kategori för fjällnationalparker, så urvalet nedan bygger på parkernas egna naturbeskrivningar. Två av dem beskrivs inte som fjäll, vilket står utskrivet i tabellen.
| Park | Län | Areal | Bildades | Förvaltare |
|---|---|---|---|---|
| Padjelanta/Badjelánnda | Norrbotten | 198 400 ha | 1962 | Laponiatjuottjudus |
| Sarek | Norrbotten | 197 000 ha | 24 maj 1909 | Laponiatjuottjudus |
| Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke | Norrbotten | 127 800 ha | 24 maj 1909 | Laponiatjuottjudus |
| Muddus/Muttos | Norrbotten | 49 340 ha | 1942 | Laponiatjuottjudus. Beskrivs som skogs- och myrland |
| Fulufjället | Dalarna | 38 483 ha | 1 augusti 2002 | Länsstyrelsen i Dalarnas län |
| Pieljekaise | Norrbotten | 15 340 ha, varav 14 000 ha land | 24 maj 1909 | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Sonfjället | Jämtland | 10 440 ha, varav 10 400 ha land | 24 maj 1909, utvidgad 22 juni 1988 | Länsstyrelsen i Jämtlands län |
| Abisko | Norrbotten | 7 700 ha, varav 6 807 ha land | 24 maj 1909 | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Vadvetjåkka | Norrbotten | 2 630 ha, varav 2 582 ha land | 1 mars 1920 | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Töfsingdalen | Dalarna | Källorna spretar, se nedan | 29 mars 1930 | Länsstyrelsen i Dalarnas län. Beskrivs som blockmark och urskog |
Töfsingdalens areal går inte att fastställa. Naturvårdsverket anger 11 590 hektar varav 1 588 hektar land, på två olika adresser. Siffran är internt orimlig i ett område utan större sjöar. Länsstyrelsen i Dalarnas län skriver 1 590 hektar och Wikipedia 1 615 hektar. Guiden publicerar ingen siffra förrän myndigheterna säger samma sak.
Storleken i förhållande till varandra
Skillnaden mellan den största och den minsta parken är 75 gånger. Sarek och Padjelanta är nästan lika stora och ligger sida vid sida, vilket tillsammans med Stora Sjöfallet gör Laponia till ett sammanhängande skyddat område av kontinental storlek.
- Padjelanta/Badjelánnda198 400 ha
- Sarek197 000 ha
- Stora Sjöfallet127 800 ha
- Muddus/Muttos49 340 ha
- Fulufjället38 483 ha
- Pieljekaise15 340 ha
- Sonfjället10 440 ha
- Abisko7 700 ha
- Vadvetjåkka2 630 ha
Staplarna är skalade mot Padjelanta. Töfsingdalen saknas eftersom arealuppgiften inte går att belägga.
Laponia
Fyra av parkerna ingår i världsarvet Laponia tillsammans med två naturreservat. Nationalparkerna är Sarek, Padjelanta/Badjelánnda, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos. Naturreservaten är Sjávnja och Stubbá. Riksantikvarieämbetet räknar också in angränsande områden vid Sulitelma, Tjuoltadalen och Rapadalen.
Området fördes in på världsarvslistan 1996. Motiveringen var kombinationen av naturvärden och en levande samisk kultur, vilket var ovanligt för ett världsarv av den här storleken.
| Uppgift | Värde | Källa |
|---|---|---|
| Total yta | 9 400 kvadratkilometer | Riksantikvarieämbetet, Svenska Unescorådet och Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Total yta | 940 900 hektar | Unesco. Skiljer sig med 900 hektar från de svenska uppgifterna |
| Sjávnja naturreservat | 2 850,8 kvadratkilometer | Bildat 1986, utvidgat 2011. Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Stubbá naturreservat | 350 kvadratkilometer | Bildat 1988, utvidgat 1996 och 2011. Länsstyrelsen i Norrbottens län |
Förvaltningen sköts sedan 2013 av föreningen Laponiatjuottjudus, där nio samebyar, Gällivare och Jokkmokks kommuner, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Naturvårdsverket ingår. Regeringen förlängde i maj 2026 Laponiaförordningens giltighet till den 31 december 2031. Mer om förvaltningen står på sidan om Sápmi.
Parkerna en och en
Sarek
Sveriges mest svårtillgängliga park. Inga markerade leder, inga stugor och få broar. Rapadalen och de täta topparna över 2 000 meter gör den till landets alpina kärna. Sarektjåkkå Stortoppen når 2 089 meter.
Padjelanta/Badjelánnda
Det öppna högfjället, till skillnad från Sareks branter. Padjelantaleden går rakt igenom och stugorna inne i parken drivs av Badjelánnda Laponia Turism. De går inte att förboka.
Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke
Parken som delades av vattenkraftutbyggnaden. Akkamassivet med Áhkká Stortoppen på 2 011 meter ligger här, liksom ingången till Padjelanta via Ritsem.
Muddus/Muttos
Barrskog, myrar och våtmarker snarare än fjäll. Naturvårdsverket beskriver den som ett skogs- och myrlandskap i naturligt tillstånd. Parken ingår ändå i Laponia och är en av de fyra.
Abisko
Den lättaste vägen in i fjällen, med järnväg till dörren och Kungsledens norra ändpunkt. Trakten får i genomsnitt 300 millimeter nederbörd per år och är Sveriges nederbördsfattigaste plats. Riksgränsen tre mil västerut får tre gånger så mycket.
Vadvetjåkka
Sveriges nordligaste nationalpark och den minsta i fjällen. Ingen led leder dit och deltaland, kalkgrottor och branta stup gör den svårvandrad. Bildades 1920, elva år efter grannparkerna.
Pieljekaise
Fjällbjörkskog kring Arjeplog, med Kungsleden genom parken. En av 1909 års fem parker och länge en av de minst besökta.
Fulufjället
Njupeskär faller 93 meter varav 70 meter fritt, vilket är Sveriges högsta fria fall. Granen Old Tjikko har ett rotsystem som är flera tusen år gammalt. Inga renar betar på platån, så lavmattorna är ovanligt tjocka: 395 arter mossor och 421 arter lavar har räknats in.
Sonfjället
Björnmarker i Härjedalen och en av de fem ursprungliga parkerna från 1909. Utvidgades 1988. Ligger som en ensam fjällö omgiven av skogsland.
Töfsingdalen
Tallurskog, granskog och stora blockmarker långt från vägar och bebyggelse. Naturvårdsverket placerar området i de södra fjällen och nämner fjället Hovdens topp, men naturbeskrivningen är skogens.
Reglerna skiljer sig mellan parkerna
Allemansrätten gäller även i nationalparker men kan vara både begränsad och utökad. Varje park har egna föreskrifter, så en regel från en park säger ingenting om nästa.
- JaktSmåviltjakt är förbjuden i alla sex nationalparker som ligger inom området för statens upplåtelser. Förbudet framgår av respektive parks föreskrifter.
- FiskeFörbjudet i Abisko, Sarek och Stora Sjöfallet. Tillåtet med tillstånd i Padjelanta inom en kilometer från leden, med högst två laxfiskar per dag. Fulufjället har fiske i zon III.
- TältningOfta bara tillåten på anvisade platser. Naturvårdsverket råder till att inte stanna längre än något enstaka dygn på samma ställe.
- EldningKan vara helt förbjuden. Använd friluftskök i första hand, vilket är Naturvårdsverkets rekommendation för fjällen generellt.
Renskötsel bedrivs i samtliga fjällparker. Håll avstånd till renar och ha hunden i koppel. Drar sig flocken undan har du kommit för nära.
Två namnfrågor
Sonfjället eller Sånfjället
Naturvårdsverkets besöks- och pressmaterial skriver Sonfjället. Den gällande föreskriften SNFS 1987:13 och skötselplanen skriver Sånfjället. Mellan 1919 och 2010 var Sånfjället den officiella stavningen, eftersom den ansågs återge uttalet bättre. I juni 2010 ändrades den officiella stavningen tillbaka till Sonfjället, vilket är den form guiden använder.
Dubbelnamnen i Laponia
Parkerna i Laponia har både svenska och samiska namn. Naturvårdsverket har bestämt att det svenska namnet alltid ska stå först för själva nationalparkerna, medan samiska namn i övrigt används först i text och på skyltar inom världsarvet. Padjelanta heter Badjelánnda på lulesamiska, Stora Sjöfallet heter Stuor Muorkke och Muddus heter Muttos.
Vanliga frågor
Hur många nationalparker finns i fjällen?
Tio av Sveriges 31 nationalparker ligger i eller vid fjällkedjan, varav sju i Norrbotten. Muddus och Töfsingdalen beskrivs av Naturvårdsverket som skogs- och myrland respektive blockmark och urskog, så antalet beror på hur randzonen räknas.
Vilken är Sveriges största nationalpark?
Padjelanta/Badjelánnda med 198 400 hektar, tätt följd av Sarek med 197 000 hektar. Båda ligger i Jokkmokks kommun i Norrbotten och förvaltas av Laponiatjuottjudus.
Vilka parker bildades 1909?
Fem av fjällparkerna bildades den 24 maj 1909: Sarek, Stora Sjöfallet, Pieljekaise, Sonfjället och Abisko. Vadvetjåkka tillkom 1920, Töfsingdalen 1930, Muddus 1942, Padjelanta 1962 och Fulufjället 2002.
Vad ingår i världsarvet Laponia?
Nationalparkerna Sarek, Padjelanta/Badjelánnda, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos samt naturreservaten Sjávnja och Stubbá. Svenska källor anger ytan till 9 400 kvadratkilometer medan Unesco skriver 940 900 hektar.
Får man fiska i nationalparkerna?
Reglerna skiljer sig åt. Fiske är förbjudet i Abisko, Sarek och Stora Sjöfallet. I Padjelanta är det tillåtet med tillstånd inom en kilometer från leden, med högst två laxfiskar per dag. Fulufjället har fiske i zon III.
Hur stor är Töfsingdalens nationalpark?
Källorna säger olika. Naturvårdsverket anger 11 590 hektar varav 1 588 hektar land, Länsstyrelsen i Dalarnas län skriver 1 590 hektar och Wikipedia 1 615 hektar. Naturvårdsverkets siffra är internt orimlig i ett område utan större sjöar.
Vilken park är svårast att besöka?
Sarek saknar markerade leder, stugor och de flesta broar. Vadvetjåkka har ingen led alls och terrängen med deltaland, kalkgrottor och branta stup gör den svårvandrad trots sin ringa storlek.
Heter det Sonfjället eller Sånfjället?
Båda formerna används av Naturvårdsverket. Besöks- och pressmaterialet skriver Sonfjället medan föreskriften SNFS 1987:13 och skötselplanen skriver Sånfjället. Den officiella stavningen ändrades tillbaka till Sonfjället i juni 2010.
Källor
- www.sverigesnationalparker.se: Naturvårdsverkets nationalparksportal: areal, bildandeår, län, kommun och förvaltare i faktarutan för varje park
- www.naturvardsverket.se: Naturvårdsverket: att Sverige har 31 nationalparker
- www.naturvardsverket.se: SNFS 1987:13, kungörelse med föreskrifter om Sånfjällets nationalpark
- unesco.se: Svenska Unescorådet: vilka parker och reservat som ingår i Laponia
- whc.unesco.org: Unesco: världsarvets yta i hektar och inskrivningsåret 1996
- www.raa.se: Riksantikvarieämbetet: Laponias yta och de angränsande områdena
- www.lansstyrelsen.se: Länsstyrelsen i Norrbottens län: Sjávnja naturreservat, storlek och bildandeår
- www.lansstyrelsen.se: Länsstyrelsen i Norrbottens län: Stubbá naturreservat, storlek och bildandeår
- www.lansstyrelsen.se: Länsstyrelsen i Dalarnas län: Töfsingdalens storlek enligt länsstyrelsen
- www.regeringen.se: Regeringen: Laponiaförordningens giltighet förlängd till 31 december 2031
Vidare härifrån. Ledsidan visar vilka leder som går genom parkerna, naturen i fjällen förklarar varför skyddet är så mycket tätare här än i resten av landet. Sápmi beskriver renskötseln som pågår i samtliga fjällparker.
Sajten är en oberoende guide. Uppgifter om regler, öppettider, avgifter och ledstatus ändras mellan säsonger och ska kontrolleras hos den som ansvarar för leden, stugan eller anläggningen. Redaktionen svarar för innehållet.