Sjaunja/Sjávnja naturreservat
Sjaunja är Sveriges tredje största naturreservat och rymmer några av Europas största våtmarker. Reservatet är 2 850,8 kvadratkilometer, ungefär lika stort som Blekinge och ingår i världsarvet Laponia. Här finns inga vandringsleder in i det inre, bara myrar, skog, lågfjäll och över 150 fågelarter. Vi går igenom vad som gör området unikt, var du kan börja och varför Länsstyrelsen avråder nybörjare.
Var ligger Sjaunja?
Sjaunja/Sjávnja ligger i Gällivare kommun cirka 30 kilometer väster om Gällivare, med Muddus/Muttos nationalpark i öster och fjällen i väster. Det är Natura 2000-område och har sedan 1996 ingått i världsarvet Laponia.
Reservatet bildades 1986 och utvidgades 2011. Länsstyrelsen anger ytan till 2 850,8 kvadratkilometer och beslutets bilaga anger cirka 285 077 hektar, vilket är samma storlek. Förvaltare är Laponiatjuottjudus.
| Uppgift | Värde | Källa |
|---|---|---|
| Bildades | 1986, utvidgat 2011 | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Areal | 2 850,8 kvadratkilometer | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Storleksplats | Sveriges tredje största naturreservat | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Kommun | Gällivare | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Skydd | Naturreservat, Natura 2000, världsarvet Laponia | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
| Förvaltare | Laponiatjuottjudus | Länsstyrelsen i Norrbottens län |
Varför står Sjaunja bland nationalparkerna? Sjaunja är ett naturreservat och inte en nationalpark, men vi har sidan här eftersom reservatet ingår i Laponia tillsammans med Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus och eftersom den gamla adressen för Sjaunja låg bland parksidorna.
Några av Europas största våtmarker
Länsstyrelsen beskriver Sjaunja som en av Europas största våtmarker. Här finns strängmyrar, palsmyrar och fjällmyrar. Mellan dem tar barrskog och lågfjäll med björkskog och fjällhed vid. Myrarna gör området svårframkomligt på sommaren men är skälet till det rika fågellivet.
Berggrunden visar hur gammalt landskapet är. I de östra delarna är berggrunden omkring 1 500 miljoner år gammal, medan fjällkedjan i väster är omkring 450 miljoner år, enligt Länsstyrelsen. På de kalkrika fjällmarkerna trivs fjällsippan.
Strängmyrar
Myrar med långa upphöjda strängar av torv som korsar vattensamlingar.
Palsmyrar
Myrar med kullar av torv kring en kärna av is som inte tinar.
Barrskog
Skog i de östra delarna, mot gränsen till Muddus.
Lågfjäll
Björkskog och fjällhed i väster, med kalkrik mark.
Fåglarna och djuren
Över 150 fågelarter har observerats i Sjaunja och minst 100 häckar där, skriver Länsstyrelsen i Norrbottens län. Myrarna är viktiga för vadare som småspov, svartsnäppa och enkelbeckasin. På sjöarna finns bergand, alfågel, lommar och skrakar. I skogen lever slaguggla och lappuggla.
Bland däggdjuren finns älg, utter och bäver i vattendragen och de stora rovdjuren järv, lo och björn. Länsstyrelsen anger inga beståndssiffror.
| Grupp | Arter som Länsstyrelsen nämner |
|---|---|
| Vadare | Småspov, svartsnäppa, enkelbeckasin |
| Andfåglar och lommar | Bergand, alfågel, lommar, skrakar |
| Ugglor | Slaguggla, lappuggla |
| Däggdjur | Älg, utter, bäver, järv, lo, björn |
Från fågelskyddsområde till världsarv
Sjaunja var skyddat som fågelskyddsområde redan innan reservatet bildades. När en reglering av Kaitumsjöarna och en överledning av vattnet till Stora Luleälven utreddes 1970 varnade en motion i riksdagens första kammare för att utbyggnaden skulle beröra Sjaunja fågelskyddsområde. Motionärerna beskrev området som en sista vildmark, enligt motionen 1970:1332.
Området är också ett samiskt kulturlandskap som har använts i tusentals år i samband med renskötseln. Två samebyar använder det fortfarande som renbetesland. Här finns flera fornlämningar. Några gamla nybyggen finns också, men inget av dem brukas i dag.
Hur besöker du Sjaunja?
Det finns inga vandringsleder in i det inre av reservatet. Länsstyrelsen skriver uttryckligen att området inte passar nybörjare.
Du tar dig fram genom att vandra i omarkerad terräng, åka skidor på vintern eller paddla kanot efter snösmältningen. Från byn Allavare går en cykelväg och några skoterleder finns i reservatet. Karta och kompass behövs och du måste räkna med mygg, blöta myrar och bäckar att vada.
Startpunkterna ligger längs reservatets kanter. Länsstyrelsen nämner parkeringar och rastplatser längs Sjöfallsvägen, Tjuonajokks fiskecamp vid Kaitumälven, byn Allavare och tre stationer på Malmbanan.
| Startpunkt | Hur du kommer dit |
|---|---|
| Sjöfallsvägen | Väg 827 mot Ritsem, parkeringar och rastplatser |
| Allavare | By med cykelväg in i reservatet |
| Tjuonajokk | Fiskecamp vid Kaitumälven |
| Harrå, Fjällåsen och Kaitum kapell | Stationer på Malmbanan |
- Bäst efter snösmältningenKanot är ett av få sätt att ta sig fram i myrlandskapet när vattnet är högt.
- Vinter på skidorNär myrarna har frusit blir terrängen framkomlig.
- Ingen provianteringDet finns inga stugor eller affärer i det inre. Packa för hela turen.
Vilka regler gäller i Sjaunja?
Reservatets föreskrifter finns i Länsstyrelsen i Norrbottens läns beslut FS 2011:40 från den 19 augusti 2011. Ordningsföreskrifterna för besökare gäller sedan den 22 augusti 2011.
Hela texten finns som pdf hos Laponiatjuottjudus, som förvaltar världsarvet. Kartorna som visar delområdena och skoterlederna ligger i bilagorna till beslutet och syns inte i själva föreskriftstexten.
Reservatet är indelat i tre delområden. Vissa regler skiljer sig mellan dem, till exempel var jakt och flyglandning är tillåtna.
| Aktivitet | I Sjaunja | Punkt i FS 2011:40 |
|---|---|---|
| Hund | Tillåten året runt men alltid kopplad | B 10 |
| Cykla, rida eller ha med häst | Förbjudet, utom på allmänna vägar och cykelstigen mellan Alláváre och Måskejaur | B 11 och D 6 |
| Snöskoter | På väl snötäckt mark längs allmänna skoterleder och i områden som inte har skoterförbud enligt kartan i bilaga 4 | D 7 |
| Motorbåt | Förbjudet, utom på Sádijávrre/Satihaure | B 8 och D 8 |
| Jakt | Förbjuden för allmänheten. Med jakträtt tillåten i delområde II och III, men inte på änder, gäss och vadare | B 9 och D 4 |
| Plocka bär och matsvamp | Tillåtet | D 3 |
| Plocka växter, lavar och mossor | Förbjudet | B 5 |
| Skada träd och buskar | Förbjudet | B 4 |
| Störa renar, häckande fåglar eller annat djurliv | Förbjudet | B 1 och B 2 |
| Parkera bil, husvagn eller släp | Bara på anvisade platser | B 13 och D 11 |
| Landa eller starta med flygplan eller helikopter i delområde I | Kräver tillstånd från länsstyrelsen | B 14 |
| Tävlingar, läger och återkommande organiserade turer | Kräver tillstånd från länsstyrelsen | B 16 |
Föreskrifterna nämner varken tältning, eldning eller fiske. Där gäller allemansrätten och fiskelagstiftningen, men förbudet mot att skada träd och buskar gäller också när du eldar. Laponias förvaltningsplan rekommenderar torra kvistar och grenar i en naturlig eldplats.
Hundregeln skiljer sig från nationalparkerna runt omkring. I Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus är hund bara tillåten under vissa tider eller på vissa leder, enligt Laponiatjuottjudus.
Visa hänsyn till renarna. Sjaunja är renbetesland för två samebyar. Möter du en hjord sätter du dig ned och väntar eller tar en omväg. På våren behöver vajorna kalva ostört.
Vanliga frågor
Hur stort är Sjaunja naturreservat?
2 850,8 kvadratkilometer enligt Länsstyrelsen i Norrbottens län, ungefär lika stort som Blekinge. Det är Sveriges tredje största naturreservat.
Är Sjaunja en nationalpark?
Nej, Sjaunja är ett naturreservat. Det ingår i världsarvet Laponia tillsammans med nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus samt reservatet Stubbá.
När bildades Sjaunja?
Reservatet bildades 1986 och utvidgades 2011. Området var dessförinnan fågelskyddsområde och nämns som det i en riksdagsmotion från 1970.
Finns det leder i Sjaunja?
Inga vandringsleder går in i reservatets inre. Det finns en cykelväg från Allavare och några skoterleder, men i övrigt rör du dig i omarkerad terräng.
Vilka fåglar finns i Sjaunja?
Över 150 arter har observerats och minst 100 häckar. Länsstyrelsen nämner bland andra småspov, svartsnäppa, enkelbeckasin, bergand, alfågel, lommar, skrakar, slaguggla och lappuggla.
Hur tar man sig till Sjaunja?
Från Sjöfallsvägen, Tjuonajokks fiskecamp vid Kaitumälven, byn Allavare eller Malmbanans stationer Harrå, Fjällåsen och Kaitum kapell.
Passar Sjaunja för nybörjare?
Nej, enligt Länsstyrelsen. Du behöver karta och kompass och måste räkna med mygg, myrar och bäckar att vada.
Får man elda i Sjaunja?
Föreskrifterna FS 2011:40 nämner inte eldning, men det är förbjudet att skada träd och buskar. Laponias förvaltningsplan rekommenderar torra kvistar och grenar i en naturlig eldplats.
Får man ha hund i Sjaunja?
Ja, året runt, men hunden ska alltid vara kopplad. Det skiljer Sjaunja från nationalparkerna i Laponia, där hund bara är tillåten under vissa tider eller på vissa leder.
Får man cykla i Sjaunja?
Bara på allmänna vägar och på cykelstigen mellan Alláváre och Måskejaur. I övrigt är cykling förbjuden i reservatet.
Får man köra skoter i Sjaunja?
Ja, på väl snötäckt mark längs allmänna skoterleder och i de delar som inte har skoterförbud enligt kartan i beslutet.
Källor
- www.lansstyrelsen.se: Länsstyrelsen i Norrbottens län: Sjaunja/Sjávnja, storlek, natur, fåglar, startpunkter och råd
- geodata.naturvardsverket.se: Länsstyrelsens beslut om Sjaunja med bilagor och utdrag ur Laponias förvaltningsplan
- weburn.kb.se: Motion 1970:1332 i första kammaren om Kaitumregleringen och Sjaunja fågelskyddsområde
- whc.unesco.org: Unesco: världsarvet Laponia, inskrivet 1996
- laponia.nu: Länsstyrelsens beslut FS 2011:40 med föreskrifter för Sjaunja naturreservat, 19 augusti 2011
- laponia.nu: Laponiatjuottjudus: förhållningssätt, hund och cykel i världsarvet
Uppgifterna kontrollerades 6 november 2026.
Vidare härifrån. Muddus gränsar till Sjaunja i öster och har stigar och stugor. Stora Sjöfallet nås längs samma väg mot Ritsem. Alla nationalparker i fjällen står på en sida.
Fjallen.nu är en oberoende guide. Uppgifter om regler, öppettider, avgifter och ledstatus ändras mellan säsonger och ska kontrolleras hos den som ansvarar för leden, stugan eller anläggningen. Redaktionen svarar för innehållet.