Världsarv i Lule lappmark

Laponia, världsarvet i Lappland

Laponia är ett av Europas största sammanhängande områden med orörd natur och ett av få världsarv i världen som skrivits in både för naturen och för en levande kultur. Här får du delarna med arealer, varför UNESCO valde området, hur samebyarna styr förvaltningen och vad du behöver veta innan du åker dit.

Publicerad Av redaktionen
9 400 km²Världsarvets yta
6Nationalparker och naturreservat
9Samebyar med mark i Laponia
1996Inskrivet av UNESCO

Fyra nationalparker och två naturreservat

Världsarvet ligger i Jokkmokks och Gällivare kommuner och sträcker sig från norska gränsen i väster till skogslandet i öster. Länsstyrelsen anger ytan till 9 400 kvadratkilometer och UNESCO skriver 940 900 hektar, vilket är samma sak.

Laponias sex skyddade delarAreal i hektarSjaunja naturreservat285 080 haPadjelanta198 400 haSarek197 000 haStora Sjöfallet127 800 haMuddus49 340 haStubba naturreservat35 001 ha

Arealer från Sveriges nationalparker, Länsstyrelsen i Norrbotten (Sjaunja) och Länsstyrelsens beslut för Stubba 2011.

Lägger man ihop de sex delarna blir summan omkring 892 600 hektar. Resten, cirka 48 000 hektar, är mark som ingår i världsarvet utan att vara nationalpark eller ett av de två stora reservaten. Där ingår bland annat en del av Kvikkjokk-Kabla fjällurskog, som har egna föreskrifter.

Skötselplanen för Laponia säger rakt ut att den bara är vägledande för den mark som saknar formellt skydd. För dig som besökare betyder det att reglerna skiljer sig beroende på var i världsarvet du står.

DelTypBildadKaraktär
SjaunjaNaturreservat1986, utvidgat 2011Europas största myrlandskap enligt Länsstyrelsen, inga vandringsleder
PadjelantaNationalpark1962Sjöar och mjuka fjäll, Padjelantaleden med stugor
SarekNationalpark1909Högfjäll och glaciärer utan leder och stugor
Stora SjöfalletNationalpark1909Regleringsmagasin, vägen till Ritsem och naturum
MuddusNationalpark1942Gammal skog, myrar och raviner i öster
StubbaNaturreservat1988, utvidgat 1996 och 2011Myrar och låga fjäll mellan Sjaunja och Muddus

Varför Laponia blev världsarv

UNESCO skrev in Laponia på världsarvslistan den 6 december 1996. Området uppfyller fem av de tio kriterierna, två kulturella och tre naturkriterier. Det gör Laponia till ett så kallat blandat världsarv.

På kultursidan lyfter UNESCO fram samernas renskötsel med flyttningar mellan årstidernas betesland som ett levande exempel på en uråldrig markanvändning. På natursidan pekar organisationen på pågående geologiska processer, spåren efter inlandsisen och ekosystem som fortfarande formas av naturen själv.

Kriterium iii

Ett unikt vittnesbörd om samisk kultur och den säsongsvisa renskötseln.

Kriterium v

Ett exempel på traditionell markanvändning som fortfarande pågår.

Kriterium vii

Storslagna landskap med fjäll, deltan, myrar och sjöar.

Kriterium viii

Tydliga spår av äldre och pågående geologiska och glaciala processer.

Kriterium ix

Ekosystem som formas av naturliga processer med liten mänsklig påverkan.

Gradienten från väster till öster är själva poängen. Renarna flyttar mellan sommarbetet på kalfjället och vinterbetet i skogslandet. Världsarvet omfattar båda ändarna av den rörelsen.

Nio samebyar i världsarvet

Renskötseln pågår i hela Laponia året runt. Nio samebyar har mark inom världsarvet och sitter i Laponiatjuottjudus styrelse.

SamebyTyp
Baste čearruFjällsameby
Unna tjerusjFjällsameby
SirgesFjällsameby
Jåhkågasska tjielldeFjällsameby
TuorponFjällsameby
Luokta-MávasFjällsameby
SlakkaSkogssameby
UdtjaSkogssameby
Gällivare skogssamebySkogssameby

Namnen följer Laponiatjuottjudus egen förteckning och stavningen varierar mellan källor, eftersom flera av byarna har bytt till lulesamiska eller nordsamiska namn under de senaste decennierna. Läs mer om renskötselåret och hur du visar hänsyn i Sápmi.

Laponiatjuottjudus och förvaltningen

Sedan den 1 januari 2013 förvaltas Laponia av föreningen Laponiatjuottjudus. I föreningen sitter de nio samebyarna, Jokkmokks och Gällivare kommuner, Länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket. Samebyarnas delegater är i majoritet, men alla beslut kräver att samtliga parter är överens.

UNESCO anger 2011 som startår för den nya förvaltningen, det år då Laponiaförordningen beslutades. Föreningens eget datum är det då den tog över uppgifterna från Länsstyrelsen.

Laponiaförordningen (2011:840) har förlängts i omgångar sedan försöksperioden började. I maj 2026 beslutade regeringen att den ska gälla till utgången av 2031 (SFS 2026:863). Jokkmokks kommun, Länsstyrelsen och Sametinget ville i sina remissvar göra modellen permanent, men regeringen valde ännu en tidsbegränsad förlängning.

Förvaltningen ansvarar för skötsel, information, stugor, leder och naturvägledning i hela världsarvet. Tillstånd och dispenser enligt nationalparksföreskrifterna söks fortfarande hos Länsstyrelsen.

Från fyra parker till ett världsarv

Laponia från park till världsarvÅrtal enligt myndigheter och UNESCO1909Sarek och Stora Sjöfalletblir nationalparker1942Muddus blir nationalpark1962Padjelanta blir nationalpark1986Sjaunja blir naturreservat1988Stubba blir naturreservat1996UNESCO skriver in Laponiaden 6 december2013Laponiatjuottjudus tar överförvaltningen 1 januari2014Naturum Laponia öppnarhösten 20142031Laponiaförordningen gällertill årets slut

Årtalen kommer från Sveriges nationalparker, Länsstyrelsen i Norrbotten, UNESCO och Laponiatjuottjudus.

Så besöker du Laponia

Det finns ingen entré och ingen avgift. Allemansrätten gäller, med de begränsningar som föreskrifterna för varje nationalpark och reservat ger.

  • Naturum LaponiaBesökscentrumet på udden Viedásnjárgga vid sjön Láŋas i Stora Sjöfallet öppnade hösten 2014. Det ligger längs väg 827 mot Ritsem och är tillgänglighetsanpassat.
  • Med bussBussen längs väg 827 från Gällivare går till Ritsem under sommarsäsongen med hållplatser vid Kebnats, Suorvva och Stora Sjöfallet.
  • LederKungsleden passerar Saltoluokta och Aktse. Padjelantaleden går mellan Ritsem och Kvikkjokk. Sarek och Sjaunja saknar markerade vandringsleder.
  • StugorSTF har stugor längs Kungsleden. Längs Padjelantaleden drivs de flesta stugorna av Badjelánnda Laponia Turism och kan inte förbokas.
  • RenarnaUndvik kalvningslanden i maj och juni och de stora kalvmärkningarna i juli. Sitt ner och låt hjorden passera.

Vill du se fjällvärlden utan att bära tält räcker en dag vid naturum och Stora Sjöfallets spångade stig. För Sarek behöver du vana, karta, kompass och marginaler för vadning. Läs parksidorna om Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet, Muddus och Sjaunja innan du väljer.

Reglerna skiljer sig mellan delarna

FrågaNationalparkernaSjaunja
HundKopplad 1 januari till 30 april, annars förbjuden med undantag längs KungsledenKopplad året om
FiskeFörbjudet utom med fiskekort i angivna vatten i PadjelantaNämns inte i reservatsbeslutet
JaktFörbjudenMed jakträtt i delområde II och III
BåtIngen vattenfarkost alls i Sarek, motorbåt bara på angivna sträckorMotorbåt bara på Sádijávrre
SkoterBara på allmänna skoterlederBara på allmänna skoterleder

Reglerna för de fyra nationalparkerna står i NFS 2013:10. Sjaunjas regler finns i Länsstyrelsens beslut från 2011 och sammanfattas på vår sida om Sjaunja. Laponiatjuottjudus samlar alla föreskrifter och råd på ett ställe. Där står också var du behöver söka dispens.

Vanliga frågor

Vad är Laponia?

Ett världsarv i Norrbotten med fyra nationalparker och två naturreservat, inskrivet för både naturen och den samiska kulturen.

Hur stort är Laponia?

Omkring 9 400 kvadratkilometer. UNESCO anger 940 900 hektar.

Vilka nationalparker ingår i Laponia?

Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus. Till det kommer naturreservaten Sjaunja och Stubba.

När blev Laponia världsarv?

Den 6 december 1996.

Vem förvaltar Laponia?

Föreningen Laponiatjuottjudus sedan 1 januari 2013, med samebyarna i majoritet och beslut i enighet.

Hur många samebyar finns i Laponia?

Nio, sex fjällsamebyar och tre skogssamebyar.

Kostar det något att besöka Laponia?

Nej. Allemansrätten gäller inom ramen för föreskrifterna för varje park och reservat.

Var ligger naturum Laponia?

På udden Viedásnjárgga vid sjön Láŋas i Stora Sjöfallets nationalpark, längs vägen mot Ritsem.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 6 november 2026.

Fjallen.nu är en oberoende guide. Uppgifter om regler, öppettider, avgifter och ledstatus ändras mellan säsonger och ska kontrolleras hos den som ansvarar för leden, stugan eller anläggningen. Redaktionen svarar för innehållet.